f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 222 SLB:s föresats var att skapa en portalparagraf som klargjorde de övergripande riktlinjerna för behandling av anstaltsintagna. Målsättningen formulerades i 4 kap. 25§, vilken framhöll främjandet av individens tillrätta förande i samhället. De skadliga verkningar som observerats i samband med frihetsberövandet borde om möjligt förebyggas. I paragrafen framhölls vidare vikten av att de intagna även i fängelset behandlades med aktning för sitt människovärde. I lagförslaget fanns ett detaljerat notsystem återgivet till vägledning vid utformandet av den faktiska verkställigheten i anstalt.Notsystemet innehöll korshänvisningar till vad beredningen hävdade vara behandlingsrelaterade lagrum. Härigenom hänvisades till att förebygga skadliga verkningar av frihetsberövandet (33-35§§) och att behandlingen omfattade fysiska och intellektuella inslag (41§) och att främja fångarnas kontakt med yttervärlden (28-31, 38 och 39 §§). Fångvården framställdes som ett isolerat verksamhetsområde i statsapparaten som måste sträva efter att närma sig den sociala sektorn i karaktär och utveckla samarbete med dessa organ.802 Detsamma gällde kontakten med sjukvården för att skapa ett gynnsamt behandlingsklimat. Förbindelser utanför fängelset skulle stärkas med hjälp av särskilda tjänstemän, såsom skyddskonsulenter men även särskilda fängelsebesökare och representanter från organisationer.Vikten av att stärka de intagnas sociala kontakter underströks genom lättnader i besöksreglerna. Besök skedde under bevakning, men beredningen ansåg även att besök utom anstalt var möjligt.803 Permissionsmöjligheterna skulle utvidgas till att gälla även andra trängande familjeangelägenheter än sjukdom och begravning. Permission hade tidigare inte givits i större utsträckning, varför föreslogs att beslut om permission kunde delegeras till styresmannen även om avgörandet i övrigt låg hos fångvårdsstyrelsen.“Under anstaltstiden kan man ej göra mycket mer än underlätta förbindelserna med yttervärlden, skaffa arbete efter frigivningen”.804 Uppdelningen av fångar åstadkom beredningen med hjälp av öppna, halvöppna eller slutna fängelser, och därefter verkställighet i enrum eller gemenskap.805 Kategoriseringen av fångar skulle genomföras efter en full802 SOU1944:50, s. 256. 803 SOU1944:50, s. 183. 804 SOU1944:50, s. 132. 805 SLBlyfte fram Belgien som föregångsland i Europa. I Belgien fästes vikt vid psykiska och fysiska defekter vid differentiering. I SOU1944:50 var föreslaget att fångar med 6.5.1.2 Differentiering och lättnader i den rigorösa detaljregleringen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=