f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 218 viden som är rådande i samhället. Flera auktoriteter med en kriminalbiologisk grundsyn arbetade i beredningen eller i dess närhet.Dessa idéer låg i linje med den positiva skolans inställning till prevention, och denna människosyn var vanlig i Sverige. Schlyters partikamrat psykiatriprofessorn Alfred Petrén motionerade bland annat om sterilisering i eugeniskt syfte.781 Schlyter var först skeptisk till lagförslaget, men frågan om sterilisering aktualiserades åter av Schlyter, som aktivt deltog i stiftandet av denna lag.782 Schlyters uppfattning präglades tidigt av en deterministisk människosyn, en syn han delade med psykiatrikern Olof Kinberg.783 Kinberg företrädde den positiva skolan i Sverige och inställningen att brottslighet var ett medicinskt vårdproblem och att kriminella kunde få hjälp genom läkarbehandling, uppfostran och utbildning enligt en individual-preventiv modell.784 Rättspsykiatrins uppgift var, enligt Kinberg, att komma till en helhetsuppfattning om brottslingens personlighet ur ett socialt/psykologiskt perspektiv.785 Att Kinberg var påverkad av samtida rasbiologiska tankar är tydligt.786 Under Kinbergs överinseende dominerade denna syn arbetet med fångarna på Långholmen. Läkaren Gustav Jonsson tjänstgjorde under Kinberg och hans tidiga arbeten präglades av denna medikaliserade syn, men även av de italienska deterministerna.787 Förutsättningen för hela den biologiska rörelsen låg i den omfattande dokumenteringen av individer på institutioner. Dokumentation och kartläggning av klienter var en beprövad metod och en förutsättning för behandlingen på de psykiatriska klinikerna.788 Registrering och personutredning av kriminella var inte heller någon ny företeelse men under 1930-talet utvidgades intresset för att föra anteckningar och härleda in781 MFK1920:7. 782 Sundell, 1998, s. 102. 783 A.a. s. 102, 215. 784 Olof Kinberg, 1930 och 1935. 785 Rättspsykiatrins metodik och uppgifter, ur festskrift tillägnad Karl Schlyter, Stockholm1949, s. 223. Kinberg ville vidga definitionen av det rättspsykiatriska begreppet till att innefatta mer än “psykiatrins tillämpning på rättslivet”. 786 Sundell, 1998, s. 198-199. 787 RA, SLB33:5. Svenska fångvårdssällskapet den 20 maj 1944. 788 Riksdagens skrivelse den8juni 1937:434gällande motion om inrättande av ett centralt organ för planmässig organisation av de statliga och statsunderstödda anstalterna för asociala individer. MAK1937:204. 6.4.3 Schlyter och kriminalvetenskapen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=