de l i i 215 nainflytandet var obetydligt. Det fanns en dualism i lekmännens göromål som ställde den överblickande funktionen att tillvarata de intagnas intressen mot samarbetet med dem som var satta att övervaka de intagna.Thurén konkluderade att lekmannainflytande var bra och företrädesvis borde utövas av en domare med inspektionsrätt på anstalten, och att socialt verksamma lekmän borde förordnas att bli ledamöter i anstaltsnämnden.770 Sveriges fångvårdsmannaförbund besvarade inte överraskande kritiken över lekmännens ringa inflytande i nämnden genom överkonstapel Bror Larsson den30april 1944. Larsson betonade att Malmöanstalten tillhörde undantagen och att nuvarande system fungerade tillfredsställande. Det föreslagna systemet var däremot, enligt överkonstapeln, behäftat med flera praktiska svårigheter. Förslaget att verkställighetslagen även skulle tillämpas på ungdomsfängelse utmönstrades under sensommaren1943.Resonemanget bakom eller tidpunkten för detta beslut går inte att fastställa säkert med hjälp av SLB:s arkivmateriel, varför beslutet att lämna ungdomsfängelse utanför VL kan antas vara taget utan större reservationer. Den 17 juni 1944 inkom en promemoria som rörde ändringar i “Fångvårdsstadgan angående vård och behandling av dem som dömts till ungdomsfängelse”.771 Där framhölls betänkligheter mot att förslaget till VL inte omfattade ungdomsfängelsedömda. Det underströks att de flesta avVL:s bestämmelser motsvarades av stadganden i USt. I promemorian kritiserades likaså att straffarterna i förslaget i det närmaste var identiska utan att SLB tagit ställning till en enhetlig straffart. Riksdagsbehandlingen av fångvårdsfrågorna inleddes den 19 januari 1944med motioner i riksdagens båda kamrar om åtgärder till förbättring av internerings- och socialvården.772 Socialdemokraten Fredrik Ström i FK menade att anstaltsplaceringen avgjordes av tillfälligheter i stället för att baseras på ingående analys av individens förutsättningar. Ström menade att mycket fanns att vinna på en samorganisation mellan interneringsoch förbättringsanstalterna för individuell behandling. Fångvårdsstyrelsen påtalade den 29 februari 1944, genom Hardy Göransson, att de av motionen upptagna punkterna redan var under beredning av SLB.773 770 Thurén ansåg att fångvårdssystemet hade influerats av sjukhusvården genom läkarnas starka ställning.Detta,menade han,“spred ett löjets skimmer över hela systemet”. 771 RA, SLB33:10. 772 MFK1944:108. Fredrik Ström, den 19 januari 1944. Lika lydande med MAK1944: 172,Th Gardell. 773 RA, SLB33:6.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=