f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 214 Lagrummet motsvarade dock till stor del 18§ i1938års FSt. Lydelsen att “förebygga skadliga verkningar av frihetsberövandet” avsåg enligt motiveringen att motverka ogynnsamma verkningar på ett konkret plan för den dömdes ekonomi, familjeförhållande och sociala angelägenheter.766 Ändringsförslag inkom åter avseende målparagrafen den12mars 1944.767 I detta tillägg, reviderat av Lindberg, diskuterade han vikten av att infoga epitetet “människovärde” som ett skydd för individen. Behandlingsmetoder oförenliga med de intagnas rättigheter skulle härmed förhindras. Behandling enbart med samhällsnyttan för ögonen kunde annars, menade Lindberg, få inhumana konsekvenser för den enskilde individen, enligt lagens lydelse i 26 §. Därefter vidtog ännu en gång principdiskussioner kring det mått av inflytande som borde tillerkännas representanter fristående från fångvårdskåren. Den12 april 1944 inkom ordföranden Schlyter med en skrivelse rörande förslagets 4 § om anstaltsnämnderna och påpekade att denna gruppering av ledamöter var illa genomtänkt från hans sida.768 FVS hade tidigare utsett förtroendemän som representanter från allmänheten. Schlyter menade att dessa representanters ställning borde stärkas, så att de bereddes tillfälle att delta som mer än rådgivande ledamöter. Orsaken till Schlyters inställning var en skrivelse från Malmöanstalten, vars nämnd av utomstående ledamöter var kritisk eftersom de inte fick ta del av fångarnas akter. Ledamöterna, tillsatta av fångvårdsstyrelsen, påpekade dessutom att de var avskurna från all kontakt med de intagna, vilket motverkade möjligheten att skaffa värdefull information om förhållandena i fängelset. Gunnar Thurén inkom, med anledning av Schlyters skrivelse, med ett utlåtande i frågan den20 april 1944.769Thurén konstaterade att lekmancifikt utkast. 766 Vid detta förslag har ordförande Schlyter fogat “icke blott”. Sannolikt för att understryka att målet även var att förebygga skadliga verkningar på ett emotionellt plan såväl som fysiskt av frihetsberövandet. 767 RA, SLB33:7, 8. Den 4 april skrev Karl Schlyter till Torgny Lindberg om att denne skulle avlastas från flera av de mindre ålägganden som Schlyter ålagt honom, då han insjuknat som en följd av påfrestande arbete. 768 RA, SLB33:8 och 10. 769 RA, SLB33:8. “Intagen skall behandlas (med aktning för hans människovärde och) på sådant sätt att hans tillrättaförande befrämjas. Åtgärd som kan äventyra behandlingens tillrättaförande syfte må icke vidtagas. Menliga verkningar av frihetsberövandet skola såvitt möjligt förebyggas.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=