f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 210 En utförlig organisationsplan för tillfälliga arbetskolonier presenterades senhösten1943. Även denna var signerad av GunnarThurén och huvudlinjerna överensstämde med det tidigare redovisade förslaget.745Thurén menade att antalet kolonier för korttidsfångar borde uppgå till minst sju stycken.Det fördes även fram planer på arbetskolonier för långtidsdömda, och modeller liknande Singeshult omtalades.746 I organisationsplanen föreslogs att arbetskolonier uppfördes i anslutning till varje stor anstalt, samt ytterligare en för Norrlandsregionen.Thurén framhöll vikten av att kunna anpassa anstalternas kapacitet till efterfrågan och ett förslag framlades att skapa ett ambulerande kolonisystem. Eftersom en väl fungerande arbetssituation var avgörande på kolonianstalterna, kunde en fast förankrad verksamhet i det lokala näringslivet vara fördelaktig. Dessutom borde sysselsättningen på kolonierna,enligtThuréns mening, bygga på ett ackordssystem, vilket motiverade de intagna att prestera en acceptabel arbetsinsats. Emellertid fann han att endast ett urval av de intagna kunde bli aktuella för kolonianstalt. De “dåliga elementen” måste urskiljas, enligt Thurén, med hjälp av tjänstemän speciellt utvalda för uppgiften.747 Intensiteten kring arbetet med att förändra anstaltsorganisationen ökade under våren1944.748 Det illustrerar ett i raden av förslag till utformning av anstaltsväsendet, även det undertecknat avThurén, som inkom den29 februari 1944.749 Thurén anförde, med hänvisning till en summarisk granskning, att det denna period fanns 3 325intagna på 3 061platser, och av dessa avtjänade 2 477personer straff i vanligt fångförvar. Förslaget omfattade även en femårsplan, där bland annat fördelen med inrättandet av nio arbetskolonier presenterades med utrymme för cirka 335platser.Därutöver avsåg han att femton anstalter borde fungera som observationsavdelningar och totalt 300 platser bli avsatta för ändamålet, exempelvis 50 platser på Långholmen och fem platser på anstalten iVisby. Det är värt att notera att det – trots konstant överbeläggning på anstalterna – fördes en återkommande diskussion om nedläggning av Lång745 RA, SLB33:2, 10.Av den 30 november 1943. 746 För långtidsfångar: utbyggnad av Mariestad, Rödjan och Lockerud. 747 RA, SLB33:10. 748 Göransson, 1955, s. 357. 749 RA, SLB33:9, 10. Jämför 23/6. Utförliga kartor visade anstalternas belägenhet i landet och dess fångantal. 6.3.3Arkitektoniskt nyskapad fångvård eftersträvas 1944 6.3.3.1 Överbelagda fängelser försvårar reformen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=