RB 68

de l i i 195 35-40 personer.690 Det var avgörande att den enskilda anstalten hade möjlighet att differentiera de intagna på avdelningar eller i paviljongsystem. Fördelar med en tidig differentiering kunde då vinnas ur bland annat en moralisk aspekt: Behandlingsfrågorna ledde till diskussion om gränsdragningen mellan straff och vård. I Schlyters anteckningar inför föredraget “Domaren och socialvården”, daterad den29maj 1943, noterade han att gränserna mellan social- och kriminalvård hade förskjutits eftersom behandlingstanken i hög utsträckning innebar likartade uppgifter.692 Socialvården hade fått inslag av repressiv karaktär genom frihetsinskränkningar inom exempelvis barna- och alkoholistvård. Schlyter skrev att en framgångsrik kriminalpolitik förutsatte en effektiv socialvård: “Vi kunna således framdeles räkna med att den egentliga fångbehandlingen mer och mer kommer att närma sig vissa grenar av socialvården.”693 Han poängterade att inrättningarna var förbundna, eftersom de huvudsakligen behandlade samma kategori av individer. Schlyter avslutade med att domaren kunde välja mellan flera behandlingsformer av socialvårdande karaktär inom och utom fångvården. Fångvårdsstyrelsen inkom med förslag till ändring av1916års VLbeträffande 2, 3, 5 och 6 §§ i en skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 november 1942.694 Förslaget var uttryck för strävanden mot öppnare förhållanden under strafftiden och var i realiteten en kodifiering av praxis. Fångvårdsstyrelsen betonade vikten av att straffverkställighet fick stöd i lag. Beredningen pekade på att en bokstavstolkning ibland strävade mot rådande uppfattning i SLB. Det exemplifierades med att straffarbetsfångar 690 RA, SLB33:6. 691 RA, SLB33:6. PMangående anstaltsorganisationen av den 22 april 1943. 692 RA, SLB33:7. Uppgifter från föredragshållarens förlaga. 693 RA,SLB33:7. Dagtecknad den29maj 1943. Domarens uppgift,enligt Schlyter, skulle bli att ta mer hänsyn till frågor av socialvårdande karaktär.Vikten av att domaren beslutar om eventuella frihetsberövanden framhölls inom socialvården, som en skillnad mellan administrativ och judiciell rättvisa. 694 RA, SLB33:5. Även SLB33:2 i Kungl. brev den 19 nov. 1942 från FVS undertecknat av Hardy Göransson, byråchefernaWijkmark ochWennerholm samt byrådirektör Lindberg. “Kravet på uniformitet i behandlingen modifieras i och med de straffrättsliga reaktionsformernas fortgående nyansering och låter sig svårligen sammanjämkas med önskemålet, att varje intagen beredas individuell vård.”691 6.3.2.4  års ändringar i  års VLmot öppnare fångvård

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=