f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 194 omfattade anstaltsnämnderna.Avslutningsvis avhandlades handläggningen av fångarnas ersättning vid arbetspremie. Det framfördes även inomSLBlångt framskridna planer på en enhetlig kriminal- och sjukvårdsorganisation. GunnarThurén var en framträdande initiativtagare. I enPMav den20 april 1943 kommenterade han först anstaltsorganisationens gestaltning och menade att en framkomlig väg för SLB var att inrikta arbetet på partiella reformer beträffande modernisering av byggnader.685 Han framhöll, gällande den återkommande frågan om anstalternas storlek och koncentration av fångvården, att mindre anstalter bättre tillgodosåg vårdsyftet, trots nackdelen med färre tillfällen till kvalificerad yrkesutbildning.686 Han betonade därför rationell arbetsfostran av intagna.Två dagar senare överlämnade Thurén ånyo en promemoria angående samverkan mellan kriminalvård och sjuk- och socialvård.687 Förslaget gick mycket långt beträffande tillskapandet av en enhetlig organisation mellan vad som ansågs vara närbesläktade socialvårdande områden såsom uppfostrings- och alkoholistanstalter.688 Den främsta anledningen till samarbete var det till övervägande del gemensamma klientelet. I brev till Karl Schlyter den27 juni 1942 pekadeThurén på behandlingsfördelar vid straffverkställighet på fängelserna och åberopade att det fanns gemensamma metoder med just “sinnessjukvården”. I den Thurénska promemorian påvisades att det förelåg en konflikt mellan en konsekvent genomförd arbetsdrift och yrkesundervisning på bekostnad av individualpreventiva behandlings- och utbildningsintressen.689 De ofta korta frihetsstraffen var svåra att förena med skolning till yrkesskicklighet. Samtidigt ingick planerna på en modern verkstadsindustri i reformförslaget.Thurén framställde de stora maskinellt välutrustade fängelserna som olämpliga för att passa behandlingsändamålet. Han betonade också att disciplin och tukt inom fångvården inte fick åsidosättas och lyfte fram säkerhetsaspekter som sällan diskuterades på området. I promemorian diskuterade han anstalternas storlek för bäst lämpad fångbehandling, och rekommenderade utifrån vårdsynpunkt anstalter för 685 RA, SLB33:9. 686 RA, SLB33:9. 687 RA, SLB33:6.Avlämnat den 22 april 1943. 688 SLB:s representanter var medvetna om den kritik som rörde för långtgående paralleller till sjukvården. Jfr riksdagsdebatten 1942 i FKprot. 1942:27, s. 53. 689 RA, SLB 33:6. Beskrevs som ett rousseauanskt önsketänkande med utbildning till ett framtida faktiskt yrke. 6.3.2.3 Närheten till sjukvården
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=