f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 190 staltsbiblioteket. De intagna som tillhörde elitklassen kunde pryda cellerna och även inneha kristallmottagare, därutöver kunde de införskaffa ett stort urval litteratur, och i högre omfattning köpa premievaror. Isoleringen kunde brytas genom att celldörren fick hållas öppen under dagen, men även på helgerna och vid besök. I promemorian pekade man även på att intagna under kortare tid kunde få vistas utanför anstaltsområdet. Förslagsvis kunde en övergång ske i samband med frigång hos privat arbetsgivare. Strafflagberedningen genomförde i april 1943en egen sammanställning för att bilda sig en uppfattning om uppdragets omfattning.672 Utgångspunkten togs å ena sidan från ett informellt utkast till VLoch å andra sidan från verkställighetsmotionerna år 1942. Det är tydligt att beredningen var beredd att gå längre beträffande nyordning av verkställigheten än vad som krävts i motionerna. Den av motionärerna förespråkade differentieringen under mer öppna former, speciellt av småförbrytare, gick helt i linje med utkastets föreslagna 3 § 2 st. om “fördelning efter individuell hänsyn”med ökad tillämpning av öppna anstaltsformer.673 I motionerna framhölls att avsikten med cellstraffet förfelats och att dess praktiska funktion var obsolet.Arbetsgemenskap borde införas för dem med strafftid som understeg tre månader men för fångar med längre strafftid efter individuell prövning. Den obligatoriska helgemenskapen borde i princip avskaffas, enligt beredningen, undantaget fångkolonierna. Det ansågs speciellt angeläget att förhindra okontrollerad samvaro bland de intagna, poängterade SLB. Motionärerna hade förespråkat nyorganisation av fångarbetet genom en modern maskinpark på fängelserna.Avsikten med moderniseringar var i ett längre perspektiv att efterlikna arbetsförhållandena i samhället, men också ge de intagna en grundplåt för att betala sina vårdkostnader. SLB ställde sig tveksamma till fängelseindustrier på ideologisk grund och menade att arbete ingick som en del i behandlingen. Den allmänna kritik som framförts i motionerna av fångvårdens tillkortakommanden bemötte SLBmed att reformeringens humanitära strävanden motverkade dessa brister.Det innebar konkret att lättnader skulle införas för fångarna som utsträckte besöksrätten och gav fler förmåner. Det affliktiva disciplinstraffet i form av “hårt nattläger” skulle försvinna, jämte begränsningar av disciplinstraff som“förlust av sysselsättning”.Där672 RA, SLB33:5. Utkastet daterat 2 april 1943, signerat Torgny Lindberg. 673 RA, SLB33:5. Kompletterat med regler om uppgiftslämning och observation samt förslag om inrättande av “arbetsfängelser” för småförbrytare.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=