f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 186 SLB ifrågasattes i andra kammaren som beredningsorgan i vissa fångvårdsfrågor.659 Linderots partikamrat Set Persson i Stockholm var negativ till sakkunnigutlåtanden från Svenska fångvårdssällskapet, som avfärdade den kritik motionärerna fört fram mot fångvårdssystemet. Han gav vidare – i egenskap av före detta straffånge – en längre beskrivning av aktuella uppfostringsmetoder.660 Innehållet i verkställigheten stod enligt Persson mer i samklang med vedergällning än förbättring. Motionären Nilsson i Stockholm påpekade att motionen inte strävade efter en fullständig omdaning av straffsystemet.661 Syftet var en praktisk och enkel lösning på problem inom fångvården. Han betonade att motionen syftade till att förbättra arbetsmöjligheterna för fångarna på anstalterna, exempelvis i form av modernare maskinell utrustning och avvägd ersättning för utfört arbete. Den föreslagna ersättningen kunde användas till underhåll för de intagna eller understöd av deras familj. Det var tydligt att det fanns tveksamhet hos kammarens ledamöter om omfattningen i SLB:s uppdrag. Motionären Nilsson menade att SLB själv tagit på sig att föreslå åtgärder om de intagnas behandling, medan både social- och medicinalstyrelserna hade tillstyrkt en särskild utredning.662 Socialdemokraten Hedlund i Östersund fann motionärernas invändningar mot SLB märkliga eftersom beredningen var beredd att gå längre i fångvårdsfrågan än vad motionärerna begärt. Rolf Edberg replikerade att fångbehandling avvek från SLB:s arbetsområde att reformera fängelsesystemet och instämde i Nilssons farhågor att reformen var så omfattande att den riskerade att skjutas på framtiden.663 Slutligen fann andra kammaren det motiverat att avstyrka motionerna. Upptakten till det direkta arbetet med att reformera fångvården skedde följaktligen först vid årsskiftet 1942/43, då Strafflagberedningen fick yt659 AKprot. 1942:27 § 9. 660 Set Persson blev åtalad i samband med kravallerna utanför Söderhamn den 9 juli 1932, varigenom han miste sin statliga tjänst. AKprot. 1942:27 § 9, s. 19. 661 AKprot. 1942:27 § 9, s. 21. 662 Med instämmanden från bland andra Rosén och Edberg, jämte åtta andra riksdagsledamöter. 663 AKprot. 1942:27 § 9, s. 28. Hedlund och Edberg i polemik om humanitetssträvanden såsom varande något nytt i verkställigheten samt om överensstämmelsen med förhållandena på anstalt. 6.3 Strafflagberedningens utredning 6.3.1 SLB:s direktiv fastslås 1942
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=