f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 182 Eriksson utsågs till sekreterare för fångvårdens organisation.Den1februari 1943 insattes Torgny Lindberg som sekreterare i SLB.643 Strafflagberedningens uppdrag var att utreda och lämna förslag till reform av straffsystemet och anstaltsväsendet. SLBuppdrogs även att fortsätta den påbörjade utredningen som gällde “Straffsystemets, straffverkställighetens och fångvårdens område”.644 En översyn av fångvårdsorganisationen för en eventuell centralisering av anstalterna ingick även i uppdraget.645 Beredningens direktiv omfattade härigenom praktiska,materiella ställningstaganden till fängelsebyggnadernas utformning och konstruktion. I övrigt omfattade direktiven nio överordnade punkter.Till de mer centrala uppdragen hörde en översyn i relevanta delar av straffarterna, för att utreda det ändamålsenliga med fängelse och straffarbete som två jämlöpande verkställighetsformer. Införandet av ett enhetligt frihetsstraff omtalades som alternativ. Dessutom ingick i direktiven att bedöma möjligheterna att minska användandet av korta frihetsstraff. Parallellt upptogs dock inrättandet av ytterligare en strafform“custodia honesta”, tänkt för exempelvis politiska fångar eftersom deras handlingar sågs som mindre vanhedrande. I beredningens uppgift ingick likaså att upprätta riktlinjer för att återinföra kriminella i samhällslivet och i samband härmed skapa olika behandlingsalternativ för ett differentierat klientel.646 Sveriges fångvårdsanstalter var geografiskt spridda över landet. Särskilda sakkunniga hade tillkallats under Schlyters statsrådstid för att utarbeta ett förslag om nytt centralfängelse. Anstaltsväsendets konkreta utformning gick dock vid denna tidpunkt utanför uppdraget. Den 4 januari 1939 förelåg en promemoria av Torsten Eriksson angående landets anstaltsorganisation.647 De tidigare förslagen hade kretsat kring en koncentration av fångvården, men inställningen i promemorian var ambivalent till detta. Eriksson framhöll att uppförande av anstaltskomplex var ekonomiskt fördelaktigt och kunde erbjuda bättre förutsättningar för bland annat utbildning. Samtidigt hade den optimistiska inställningen till stor643 Ursprungliga ledamöter var Ragnar Bergendal, Eriksson, Hardy Göransson och Maths Heuman. Sakkunniga i beredningen var Stenberg, Hugo Lindberg, Ivar Agge, Göta Rosén, GunnarThurén och Bror Larsson. För AKThorwald Bergquist, Hardy Göransson, FKGustaf Arthur Heiding, Olof Kinberg och FolkeWetter. 644 SLBskulle även fortsätta påbörjad utredning beträffande revision av lösdriverilagen. 645 Statsrådsprotokoll i justitiedepartementets ärenden, 6 oktober 1938. 646 Detta har samband med tillkomsten 1939 av skyddskonsulentorganisationerna. 647 RA33:7. Signerat T. Eriksson.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=