i nne hå l l 18 159 160 160 163 165 166 168 172 172 172 173 173 176 177 177 179 181 183 183 184 186 186 188 188 191 194 195 196 199 201 205 207 210 210 211 5.4 I ng e n j öre r i nom k r i m i nalvete n skap e n : ut i f r ån e n p ol i t i sk och akadem i sk are na 5.5 “En revolut i on. st ra f f ve r k st ä l l i gh et s re f orme n ä r i hamn ! ” Sammanfattning av den kriminalpolitiska och akademiska arenan De l stud i e I I Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord 6.6 Lagstiftarnas individualpreventiva strävanden 1930-1945 6.1 En unde r s ökn i ng av lag st i f tn i ng s p roc e s s e n 6.2 Fångvå rd s re f orme n i n i t i e ras 6.3 St ra f f lag b e re dn i ng e n s ut re dn i ng 5.4.1 Kriminalvetenskapliga riksdagsinitiativ 5.4.2 Folkhälsokampanjen 5.4.3 Rasbiologisk forskning och rashygien 5.4.4 Kriminalvetenskapligt forum 6.2.1Reformprogrammen år 1932 och 1934 6.2.2 Centrala klientregistrets tillkomst 6.2.3 1938 års fångvårdsstadga 6.2.4 Strafflagberedningens tillträde hösten 1938 6.2.5Avgörande riksdagsframställning 1942 6.3.1 SLB:s direktiv fastslås 1942 6.3.2Verkställighetsutkasten tar form under SLB:s första verksamhetsår 6.3.3 Arkitektoniskt nyskapad fångvård eftersträvas 1944 6.2.3.1En sammanslagning av flera lagar och föreskrifter 6.2.3.2Betydelsen av psykologiska och kriminalbiologiska undersökningar 6.2.5.1Kritik mot bristande överensstämmelse mellan lag och verklighet 6.2.5.2SLB ifrågasätts som beredningsorgan i riksdagsdebatten 6.3.2.1Arbetsfängelse konkretiseras våren 6.3.2.2 Första kompletta utkastet till verkställighetslag 6.3.2.3 Närheten till sjukvården 6.3.2.4 års ändringar i års VL mot öppnare fångvård 6.3.2.5 Fångvårdsseminarium och reserapporter 6.3.2.6 Fängelsestraffet som enhetligt frihetsstraff 6.3.2.7 Höstens två inledande huvudförslag 6.3.2.8 Novemberutkastet… 6.3.2.9 … och fångvårdskårens efterföljande underhandsremiss 6.3.3.1 Överbelagda fängelser försvårar reformen 6.3.3.2 Epokgörande fängelsearkitektur •
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=