f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 176 Progressivsystemets klassindelning var i rådande reformiver föremål för kritik, och dess rigida system ansågs föråldrat. Masreliez förespråkade dock fortsatt användning av progression, och motiverade detta med att alla behandlades lika och att inga extra förmåner gavs någon intagen. Han var emellertid inte motståndare till förnyelse och ivrade för att den materiella standarden förbättrades genom nya arbetslokaler i fängelserna. Masreliez sammanfattade skrivelsen med att försvara regelsystemet. Han ansåg att rådande föreskrifter var humana, vilket den ringa tillämpningen av disciplinstraff bevisade. I föregående avsnitt omtalades intentionen att utveckla fångregister och med detta avsågs i synnerhet det centrala, standardiserade registret som hade aktualiserats vid mitten av1920-talet. Det skedde genom en motion i första kammaren den 31 januari 1925 av Alfred Petrén, som varit aktiv vid inrättandet av Statens rasbiologiska institut.613 Det anfördes i motionen att individuell behandling krävde kännedom om fångarna.614 Andra kammarens tillfälliga utskott var av samma mening, men underströk att protokollens infordrande måste vara påkallat och att fångvården sedan tidigare använde protokoll.615 Nyman inkommed en odaterad promemoria, men av sammanhanget att döma som ett yttrande över utvecklingen, där han påtalade det dubbla arbete som registrering i kyrkböcker, fångförteckningar, biografiska anteckningar i realiteten medförde.616 Sommaren 1925 fastställdes dock förfarandet att överlämna protokoll till fångvårdsanstalter i en riksdagsskrivelse.617 Klientregistrets främsta funktion hävdade tillskyndare var att sätta den individualpreventiva principen i system.618 Det är tydligt att Strafflagbe613 MFK1925:180, angående skyldighet för domstolarna att överlämna rättegångsprotokoll till fångvårdsanstalterna och till de villkorligt dömdas övervakare. 614 Jfr skrivelse daterad den26okt.1900, undertecknad av generaldirektör SigfriedWieselgren, i likartat ärende. 615 FK:s första tillfälliga utskottsutlåtande 1925:7, den 23 april, bihang till riksdagens protokoll 12saml.,1avd.,5häftet. Bilaga a) fängelsernas kyrkböcker b) journaler eller biografiböcker. AK:s femte tillfälliga utskottsutlåtande, 1925:7, s. 4. 616 RA, SLB33:1. 617 Riksdagens skrivelse 1925:296. Kungörelse 1926:77. Biografiska anteckningar § 157. 618 Centrala fångregistret inför sin debut. SvJT1938, s. 438.Torsten Eriksson. “Vid de korta straffen åter är själva frihetsberövandet ej så kännbart, och fara finnes för att dessa straff skulle förlora sin redan nu ganska ringa effektivitet om strafflidandet inskränktes till enbart frihetsberövandet.”612 6.2.2 Centrala klientregistrets tillkomst
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=