de l i i 173 Den historiska bakgrunden i avhandlingen har visat att tillvägagångssättet med partiella reformer vid omdaning av frihetsstraff var beprövat och bedömdes som realiserbart. Samtidigt förändrades ständigt förklaringsmodellen för att rättfärdiga straffets tillämpning.När kriminaliteten i samhället uppfattades som stigande har detta varit en avgörande faktor för översyn av fångvården, eftersom fångvårdssystemet då ansetts ineffektivt eller till och med ha förfelat sin funktion. Samhällsutvecklingen fordrade dessutom förnyade åtgärder och gav ändrade förutsättningar för straffverkställighet under denna period. Lagstiftarnas intention vid denna epok var att möta kravet om ett folkhemsfängelse. Den moderna svenska fångvården initierades genom de reformprogram som presenterades på 1930-talet. Det första programmet lades fram redan den 16 december 1932 inför Sveriges riksdag, en händelse som har beskrivits som en vattendelare för svensk fångbehandling.601 Reformprogrammet markerade kriminalpolitiskt en nydaning inom fångvården men kom även att få konkreta återverkningar på verkställigheten. Karl Schlyter fick som justitieminister åren1932-1936 stort inflytande på den fortsatta utvecklingen. De förslag som lades till grund för reformen utarbetades till betydande del av fångvårdsstyrelsen och justitiedepartementet, och det framgår av arkivhandlingarna att två drivande aktörer var kanslirådet Hjalmar Nyman och den i justitiedepartementet sakkunnige Torgny Lindberg. Ett första utkast till reglering av fångvården upptogs i en promemoria signerad av Nyman den9september 1933.602 Där konstaterades att fångvården saknade gemensamma regler för fångarnas behandling, såväl administrativt som lagstiftningsmässigt.603 Nyman framhöll att existerande regelverk var dåligt strukturerade, eftersom de omfattade både detaljregler och områden av principiellt stor vikt.604 Han anförde att fångvårdssystemet hade stelnat, och 1910 års instruktioner för fångvårdsstyrelsen lyftes fram för att markera att instruktionerna i princip hade kvarstått oförändrade sedan1921 års revidering. Skrivelsen upptog även konkreta 601 Sammandrag återgivet i FLU1938:45, s. 60 ff. 602 RA, SLB33:1. 603 Med hänvisning till 15 § 1916 års VL. 604 Exempelvis 1923 års arbetsordning. 6.2 f ångvå rd s re f orme n i n i t i e ras 6.2.1 Reformprogrammen år 1932 och 1934
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=