de l i i 171 Inledningsvis hävdas att perioden präglades av de moderna individualpreventiva teorierna, i synnerhet den sociologiska skolans behandlingsorienterade gren. Studien, som följer aktörerna under det aktuella decenniet på den kriminalpolitiska och akademiska arenan, stöder detta. Uppsalaskolan, med bland andra Lundstedt, framträder som bromskloss mot att en renodlat individualpreventiv inriktning anammades inom svensk straffrättsideologi. Lundstedt premierade samhällsnyttan vilket krävde en stark, rationell och funktionell stat. Sätter man in de rättsteoretiska övervägandena i sin kontext ges en bild av Uppsalaskolan som en grundbult för den socialdemokratiska rättsfilosofin. Studien visar att behandlingstanken – trots här påtalat motstånd – vid denna tidpunkt var kriminalpolitiskt och rättsvetenskapligt förankrade på individ- och samhällsnivå.Det var dock ingen renodlad teoretisk skapelse utan en pragmatisk kompromiss som gick att sjösätta i det socialdemokratiska välfärdsbygget. d f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e Ann-Christine Petersson Hjelm
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=