f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 168 avgöranden. Efter andra världskrigets slut lyftes betydelsen av individuella rättigheter fram internationellt och samarbetet utanför landets gränser inleddes i ökad omfattning. FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna från1948 fick avgörande betydelse liksom Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som ratificerades av Sverige år 1952. I FN:s minimiregler år 1955formulerades även kravet på rehabilitering av de intagna, enligt artikel 58.600 En sammanfattning av den ideologiska bakgrunden till 1945års fångvårdsreform låter sig inte enkelt göras. Inledningsvis hävdas att perioden präglas av de moderna individualpreventiva teorierna, i synnerhet den sociologiska skolans behandlingsorienterade gren. Källmaterialet ger en bild av den maktkamp som skedde mellan behandlingstankens ivrare och opponenter.Visionen om välfärdsstaten och dess väloljade maskineri inleder sammanfattningen på en mer övergripande samhällsnivå.Tre punkter konkluderar detta nedan; kriminalpolitisk handlingskraft flyttar den ideologiska fångvårdsdiskussionen från den akademiska arenan, pragmatism och kostnadseffektivitet blir en nödvändighet samt kriminalbiologi hamnar i skuggan av en klassdiskussion. Bakom det välfärdsstatliga maskineriet framträder tongivande personer på den kriminalpolitiska och akademiska arenan som påverkade rättsutvecklingen. Dessa personers inverkan på utvecklingen avslutar sammanfattningen. Avhandlingens övergripande syfte är att analysera hur en eventuell maktkamp påverkade utvecklingen och eventuellt kom att skapa en verklighetsklyfta mellan ideologi och praktik. En ideologisk kraftmätning mellan preventionsteoriernas företrädare, inte sällan inom de egna politiska leden, kan dock skönjas i denna delstudie. Från ett övergripande samhällsperspektiv visar studien att kriminalpolitiskt avgörande skeenden påverkade svensk fångvård såväl utifrån inrikespolitiska ställningstaganden som utifrån utländsk fångvårdspolitik. Fångvårdsreformens kriminalpolitiska ambition är svår att entydigt klargöra mot bakgrund av denna studie, men den politiska viljan att visa handlingskraft var tydlig. Därför riktades kritik mot att straffverkställigheten inte hade fått impulser av omdanande riktning under hundra år. 600 Rotman, 1995, s. 189 f. Sammanfattning av den kriminalpolitiska och akademiska arenan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=