de l i i 163 medan arvsperspektivet byggde på att psykiska och fysiska defekter kunde förebyggas med traditionell institutionsvård med förebilder inom sjukvården. De kriminalbiologiska och kriminalhygieniska åtgärderna var främst aktuella för dömda enligt exempelvis 1927 års lag om förvaring och internering, och inte för straffarbets- eller fängelsefångar. Diskussionen om huruvida vanligt fångförvar borde avskärmas från denna typ av verksamhet, liksom från sjukvården, intensifierades på 1940-talet.Till och med i dagspressen belystes problematiken med en vag gränsdragning mellan sinnessjukdom och brottslighet, inte minst genom det så kallade otillräknelighetsbegreppet.566 Rasbiologisk forskning bedrevs vid 1900-talets början huvudsakligen inom genetik och växtförädling men medikaliserades och blev en del i folkhälsopolitiken.567 För att förbättra den så kallade folkstocken ansågs det nödvändigt att statsmakterna ingrep med lagstiftning. Statens institut för rasbiologi, som inrättades i Uppsala år 1921 med Herman Lundborg som chef, var således ett statligt initiativ för att främja rasbiologisk forskning.568 På försättsbladet till Lundborgs bok “Rasbiologi och rashygien: små populärvetenskapliga skisser” anförde han att ett folkmaterial av god rasbeskaffenhet är ett lands största rikedom.569 De två första åren av Institutets verksamhet genomfördes en studie som omfattande nästan100 000svenskar, där 2/3utgjordes av värnpliktiga.Men det genomfördes även undersökningar av fångar på anstalterna.570 Intresset för kriminella märks även i Lundborgs val av forskningsobjekt: släkter med ett stort antal dömda till fängelsestraff.571 Lundborg uppfattade dem som degenererade och han definierade kriminella som den mänskliga “slaggen”; ett av de viktigaste tecknen på degeneration var förbrytelse och vanart, och de kriminellas degeneration var just av moralisk och 566 Strafflagsreform utan lagändring. Svenska Morgonbladet, 1943-01-09. Även psykopat må straffas. Stora ändringar föreslås för abnorma brottslingar. DN1943-01-12. 567 I Svenska Dagbladet 1999-04-18, hävdade Lennart Lundmark att det rasbiologiska initiativet låg hos forskarna. 568 1923 och1925 gjorde Lundborg antropologiska studier av kvinnor på tvångsarbetsanstalten i Karlskrona. Söderblom, 1992, 71 f. 569 Lundborg, 1914. 570 Broberg, 1995, s. 19 f. Biblioteket omfattade bl.a. en antropologisk fotosamling från Mac-Auliffe (Paris) på 327 fotografier av franska kriminella män. 571 Lundborg, 1914, s. 54. 5.4.3 Rasbiologisk forskning och rashygien
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=