de l i i 161 lägg i samhällsdebatten. Rasbiologi betraktades som ett kvalitativt test av befolkningen och makarna Myrdal tog bland annat upp frågan om positiv eugenik för att minska inslaget av icke önskvärda element i den s. kallade folkstocken; det skulle kunna ske genom sterilisering.556 Alva och Gunnar Myrdal omdefinierade klassbegreppet och fogade en kategori av “klasslösa” till den traditionella indelningen i över- och underklass som de menade felaktigt sammanfördes med allmogen och arbetarna.557 Den arvsbiologiska problematiken uppkom, enligt makarna Myrdals, i “samhällets bottensats” bestående av så kallade degenererade individer.558 Kriminalvetenskap användes för att nå socialpolitiska mål och ett viktigt delmål var att anpassa avvikande individer till gemensamma samhällsnormer.559 Socialpolitiskt var det förändringar i samhället som ansågs avgörande för att motverka kriminalitet på 1940-talet, samtidigt som det kriminalvetenskapliga inflytandet på fångvården var synbart. IRuncis avhandling finns tecken på att socialdemokraterna delade de rashygieniska idéerna men prioriterade en effektiv socialpolitik.560 Flera paralleller kan dras mellan behandlingen av fångar och behandlingen av individer vid sterilisering.Runcis menar att även missanpassade individer ställdes utanför det socialdemokratiska folkhemmet: problemet sköts från att vara en samhällelig brist till en brist hos individen.561 Inledningsvis ansågs sterilisering befogad av kriminalbiologiska skäl,men dessa motiveringar sköts tillbaka i lagmotiv där ingreppen sedermera motiverades av sociala skäl. Det tyska kriminalvetenskapliga inflytandet är markant, då de internationella symposierna ofta frekventerades av välrenommerade svenska kriminalpolitiker och vetenskapsmän.562Vid krigsslutet blev behovet av att avskärma sig från tyskt inflytande synbart. Den kriminalbiologiska utvecklingen i omvärlden följdes också av de juridiska facktidskrifterna.Den kriminalbiologiskt inriktade forskningen i Tyskland tillhörde den mest refererade, och i SvJT redogjorde Torsten Eriksson för den tyska förordningen om fångvård av den 30 november 1937. Förordningen föreskrev att fångarna kategoriserades vid intagning 556 Myrdal, 1934, s. 66 ff. 557 A.a. s. 75. 558 Myrdal, 1934, s. 74. 559 Runcis, 1998, s. 283. 560 A.a. s. 162. 561 Runcis, 1998, s. 279. 562 Runcis, 1998, s.169.Runcis menar att Steriliseringslagen i den samtida svenska riksdagsdebatten stod relativt neutral till tvångssteriliseringslagarna i Tyskland.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=