f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 160 5.4.1 Kriminalvetenskapliga riksdagsinitiativ SocialdemokratenAlfred Petrén motionerade1920tillsammans med Nils Wohlin, jordbrukarnas fria grupp, om inrättandet av ett rasbiologiskt institut.550 Motionen hade bred politisk förankring med stöd över partilinjerna från bland andra statsministern Hjalmar Branting och högerledaren Arvid Lindman. Den13maj 1921biföll riksdagen motionen och institutet startade sin verksamhet efter nyåret under ledning av Herman Lundborg, sedermera professor i rasbiologi.Trots att det tidigare bedrivits rasbiologiska studier på universitetsnivå var institutets ställning unik eftersom det finansierades genom statsunderstöd. Redan på 20-talet blev vissa inriktningar inom den rasbiologiska forskningen utsatt för massiv kritik, och institutet fick tidigt finansiella svårigheter. Trots att rasbiologin mötte motstånd inom bland annat vetenskapssamhället var dessa läror förankrade på riksdagsnivå och rashygien fanns inskrivet i bondeförbundets partiprogram ännu år 1933. Partiet framhöll som en nationell uppgift:“den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement”, vilket fordrade att ett “energiskt arbete måste bedrivas för folkhälsans höjande” och för att skydda folket mot “degenererande inflytelser”.551 Då förslag lades fram att minska budgetanslagen till institutet motionerade Alfred Petrén och Nils Wohlin om statsanslag för att säkerställa institutets ekonomi med resultatet att den föreslagna budgeten på 30 000 kronor höjdes med ytterligare 15 000 kronor. Motionen innehöll i stället förslag om att utöka institutets verksamhet till tre enheter.552 Psykiatri utgjorde den centrala enheten medan den andra rörde ärftliga sjukdomar och den tredje slutligen kriminalitet som en avgörande och självklar faktor i dessa sammanhang.553 Nya forskningsrön inom rasbiologi och rashygien publicerades och blev uppmärksammade i landet.554 Rashygien kom sedermera att ingå som en del i den pågående folkhälsokampanjen.555 Alva och Gunnar Myrdals bok “Kris i befolkningsfrågan” från1934 blev, som framgått, ett omskrivet in550 MFK1920:7 och MAK1920:26. 551 Broberg, 1995, s 53. 552 MFK1933:68 och AK1933:152. 553 Broberg, 1995, s. 63. Jfr prop. 1934:155. 554 Rasbiologiska diskussioner fördes i tidskrifter, som Hygienisk Revy, HygieniskTidskrift och Läkartidningen. 555 Broberg, 1995, s. 85. 5.4.2 Folkhälsokampanjen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=