de l i i 151 Centrala klientregistret blev fyra år senare en realitet.Vid dess inrättande skrev tidningen Social-Demokraten den 1 juli 1938 att “Fångarnas öden finns kartlagda i centralregistret”, förtydligat genom att dess användande avsåg att “… medverka till individualiseringen”. En lösning på problemet med överfulla anstalter blev koloniverksamheten som gavs utrymme i den kriminalpolitiska debatten. Karl Schlyter bidrog själv med en inlaga rörande “Friluftsarbete för fångar” iVärmlands Folkblad den 14 juli 1942.510 Artikeln hänvisade inledningsvis till interpellationssvaret den 10 juli i riksdagen, då justitieministern hade framhållit att nedläggning av anstalter som Långholmen och utpekade kronohäkten inte gick att genomföra till förmån för friluftsarbete.Anledningen härtill var det stegrade antalet intagna på landets fängelser.511Tanken att låta fångarna avtjäna sitt straff utanför murarna övervägdes dock,och Karl Schlyter drog paralleller till Finland. Där var överbeläggningen stor och fångarna deltog i samhällsnyttigt arbete på exempelvis jordbruksfängelser, men även vid järnvägs- och kanalbyggen samt statliga byggnadsplatser. Provisoriska reservfängelser hade inrättats i Finland och bland dessa fängelser märktes sådana som uppförts i träskmark, där bland annat utdikning och uppodling av vattensjuka marker genomfördes.Arbetet på reservfängelserna beskrevs som hårt,men förmåner gavs i form av ökade matportioner och tillgång till tobak, vilket sades upprätthålla en bra stämning bland fångarna. Det framhölls i artikeln att de olägenheter som gemenskap kunde medföra huvudsakligen hade uteblivit, eftersom de fängslade tröttades ut av det tunga arbetet. Schlyter ställde sig positiv till att införa en liknande svensk konstruktion med fångar i skogsarbete.Artikeln bemöttes i tidningen den15 juli 1942, med påpekandet att förslaget var en nödlösning och att beredningen medverkade till att frångå VL.512 510 RA, SLB33:9. 511 Sysselsättning av fångar i skogsarbete m.m, SvJT1943,Torgny Lindberg, s. 488-490.Artikeln behandlade det ökande intresset att använda fångar i allmänt arbete sommaren 1942. I anslutning till interpellation av Fredrik Ström om flytt av Långholmen, framhöll Schlyter fördelar med att tillämpa finskt mönster med fångarbete utanför murarna i FKden10juli 1942. I SvJTantogs platsbrist vara orsaken till friare anstaltsformer. Jfr FVS:s skrivelse den 19 november 1942 om jämkning av verkställighet. Prop. nr. 256, som ledde till lagändringen den 1 juli 1943. 512 RA, SLB33:9. 5.3.3.2 Koloniverksamhet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=