f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 146 Kriminalpolitiskt synliggjordes ett utökat socialt ansvarstagande särskilt vid tiden för frigivning. Bistånd till fångarna efter avtjänad strafftid utgick vanligtvis från privat hjälpverksamhet, där enskilda personer eller stiftelser engagerade sig och avsatte ekonomiska resurser.489 Strävan mot ett ökat centralstyre ledde till att regeringen år 1931lät utreda hanteringen av den frivilliga skydds- och hjälpverksamheten. I sakkunnigbetänkande av den31december 1932gällande “Organisationen av det frivilliga skydds- och hjälparbetet beträffande frigivna fångar” hemställdes att staten skulle överta åtminstone delar av verksamheten och även svara för finansieringen.490 Samtidigt yrkades på bättre kontroll över den frivilliga hjälpverksamheten. Hjälporganisationernas verksamhet användes som inlägg i klassdebatten, då gåvor från mer besuttna betecknades som ideologiskt oacceptabla. Diskussionen fortgick vid tiden för fångvårdsreformens ikraftträdande och i en rubrik i Morgon-Tidningen våren 1944 ifrågasattes om inte “Samhället bör överta Skyddsvärnets arbete?” för att som det hette “Frigivningen bör inte vara beroende av välgörenhet.” I en replik fyra dagar senare fick dock den gällande halvprivata organisationen stöd från FVS:s överdirektör Hardy Göransson.491 Trots fångvårdens pragmatiska reformtradition kom initiativet till nydaning främst från akademiskt håll under denThyrénska perioden, underbyggt av de straffrättsliga ideologier som förfäktats vidsekelskiftet.492 Aktualiserandet av behandlingstanken i Sverige vid 1900-talets början har beskrivits som en trestegsmodell, i synnerhet influerad av den tyska grenen av den sociologiska skolan.493 Den klassiska skolan hade alltjämt tongivande företrädare i Sverige och var accepterad utanför de akademiska kretsarna, vilket medförde ständiga meningsmotsättningar. Representanter för den klassiska straffrättssynen hävdade att grundläggande rättsprinciper såsom likhets-, legalitets- och proportionalitetsprincipen blev hotade av individualpreventiva ideologier.De moderna preventionsteorierna fick dock ett starkare fäste mot slutet av årtiondet, inte minst 489 Svenska skyddsförbundet bildades år 1925. 490 SOU1933:11Betänkande av sakkunniga av den31 dec. 1932 gällande utredning rörande organisationen av det frivilliga skydds- och hjälparbetet beträffande frigivna fångar. 491 Morgon-Tidningen 1944-04-18, och replik den 1944-04-22. 492 Jfr avsnitt 4.6.2.1. 5.3.2 Akademiker i offentlig meningsstridighet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=