de l i i 143 år senare blev Lundstedt utnämnd till professor i civilrätt, från1938 med romersk rätt, vid Uppsala universitet. Den politiskt slagkraftige Lundstedt var bland annat ledamot av andra kammaren 1929-1948 och även aktiv som ledamot av första lagutskottet 1941-1942.472 Lundstedt avled 1955 i Uppsala. Kännetecknande för Lundstedts verk fram till professuren var anknytningen till den tyska rättsvetenskapens begreppsjurisprudens, med dess systematiska klassifikation av juridikens begrepp. Mötet med filosofen Axel Hägerström gav Lundstedt en ny vetenskaplig riktning.473 Max Lyles sammanfattar: “Lundstedt wished to point jurisprudence in a direction that was more socially conscious, a direction where the good of society (samhällsnyttan) became the principle of interpretation rather than applying the integrity of the dogmatic system as the sole principle of analysis, interpretation, and application.”474 Straff var inte en konsekvens av skuld och moral utan ett statligt verktyg för rättssamhällets fortlevnad. Lagstiftningens funktion var att upprätthålla moralen bland medborgarna. Lundstedt gav uttryck för denna rättsfilosofiska ståndpunkt i en offentlig polemik med Johan C.W.Thyrén på 1920-talet.475 Utlösande faktor blev utgivningen av en föreläsningsserie Principinledning,476 där för övrigt Lundstedts val att belysa problematiken utifrån straffrätten delvis var ett pedagogiskt sätt att:“[…] convince his students of the objectionable features of the prevalent legal dogmatism, and of the validity as well as importance of the introduction of teleological methods for the interpretation of law.”477 ProfessorThyréns motskrift Den moderna straffrättens grundåskådningar (1920), bemött av Lundstedt i Rätten och samhället, och härigenom var kommunikationen bottenfryst.478 En brottsling straffas inte för att han har skuld i moralisk mening, menade Lundstedt, utan för att rättens moralbildande funktion måste upprätthållas. NågotThyrén framhöll var ett hänsynslöst sätt att utnyttja människor på för att utmejsla samhällsnyttan. 472 Svenskt biografiskt lexikon. 473 Om Hägerström: se Max Lyles, 2006. Jfr avsnitt 2.3.3. 474 Lyles, 2006, s. 461. (Lundstedt, Kritik av nordiska skadeståndsläror, s. 57.) 475 Jfr kapitel 4 omThyrén och dennes generalpreventiva utgångspunkt. 476 Principinledning: kritik av straffrättens grundåskådningar, Uppsala, 1920. 477 Lyles, 2006, s. 479. 478 Till frågan om rätten och samhället: svar till professorThyrén, Uppsala, 1921. I sin ordning följt avThyréns Anmärkningar vid en skrift av prof.A.V. Lundstedt i Uppsala: Till frågan om rätten och samhället, Lund 1921.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=