f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 142 nen för kriminella ungdomar, men hon blev känd för den breda allmänheten genom sin kritik av landets fångvård. Hennes kriminalpolitiska strävanden grundade sig främst på en allmänmänsklig syn att behandla omhändertagna personer humant. Kleen tvekade inte att utmana etablerade institutioner i samband med ikraftträdandet av 1938 års Fångvårdsstadga. Hennes inlägg fick direkt effekt på utvecklingen av svensk fångvård, och ett mer kraftfullt initiativ skedde i Stockholms-Tidningen sommaren 1938, där hon fördömde den förda kriminalpolitiken.468 Juridikprofessorn K GWestman besvarade Kleens angrepp på kriminalpolitiken, vilket blev inledningen till den akademiska polemiken, refererad nedan, som inbegrep professor Lundstedt. Detta var bara början på de fejder som Kleen kom att delta i på 1940-talet, där den nämnda Poukkastriden blev mest omtalad. Trots att Kleen dömdes till fängelse förlorade hon inte sitt starka stöd hos den allmänna opinionen.469 De omskrivna motionerna om en reform på fångvårdens område framlades år 1942 i riksdagen med Kleen som initiativtagare. Huvudmotionärer var Arthur Engberg i FKochTorsten Nilsson i AK,men Kleen hade även direkt medverkat vid reformens författande, varför de ibland sarkastiskt benämndes Gwenmotioner och anspelade på hennes arbete som modeskribent under signaturen Gwen.470 När hon tillsammans med tre andra tongivande samhällsdebattörer utgav antologin “Fången, människan, straffet” år 1944var hennes kriminalpolitiska roll obestridlig. De skildringar som hon framlade om missförhållanden i rättssystemet blev utslagsgivande inför 1945års fångvårdsreform. Justitieministern Herman Zetterberg gav slutligen Kleen ett officiellt erkännande för sitt arbete med fångvårdsfrågorna i riksdagen, men även i svenska dagstidningar hyllades Kleen för sina insatser vid genomdrivandet av 1945 års fångvårdsreform.471 AndersVilhelm Lundstedt föddes 1882 i Göteborg. Han disputerade vid 26års ålder varefter han tillträdde en docentur vid Lunds universitet. Sju 468 Stockholms-Tidningen 1938-06-28. “Långt straff bättrar ingen. En reform måste komma säger fru Kleen. Blir det med eller mot fångvårdsstyrelsen?” 469 Social-Demokraten1942-04-15.“Över 50 000 opinera (sic) mot Else Kleens dom” 470 Social-Demokraten 1942-11-15. “Filmkvinnan Else Kleen presenterar ungdom i bojor”. Kleen hade medverkat i filmmanuset. 471 Aftonbladet 1945-11-11. Morgon-Tidningen 1945-12-06. “Else Kleen får officiellt tack för sitt arbete för fångreform” Stockholms-Tidningen förärade redan1945-0617 Else Kleen fångvårdsreformen. 5.2.5AndersVilhelm Lundstedt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=