f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 138 granskas i avsnitt 5.4 Den metodologiska ansatsen vid klientregisterstudien, kapitel 8, innebär att data som inverkar på området vidgar undersökningens problemformulering. Den kriminalbiologiska verksamhet som bedrevs i landet följs även upp genom SLB:s agerande under arbetet med 1945 års beredningsmaterial i kapitel 6 och 7. I nära anslutning upptas fångvårdsreformens förhållande till andra vårdinrättningar inom kriminalpsykiatrin som ett led i den kriminalvetenskapliga utvecklingen. Avslutningsvis sker en kort sammanfattning av delstudien. Det genomgående aktörsperspektivet motiverar att tongivande personer presenteras mer utförligt. I övrigt upptas ledande rättsvetare, lagstiftare och verkställare i sitt sammanhang. Rättsvetenskaparna och lagstiftarna ges visst företräde genom Karl Schlyter, Olof Kinberg, Herman Lundborg, Else Kleen och AndersVilhelm Lundstedt, i egenskap av initierande, pådrivande och i vissa fall kritiker till 1945 års fångvårdsreform.454 Karl Schlyter (1879-1959) genomförde en traditionell juridisk karriär med examen i Lund. Därefter var han verksam som häradshövding från år 1923 och som president i hovrätten över Skåne och Blekinge under åren 1929-1946. Schlyter uppmärksammas i detta arbete i egenskap av både politiskt aktiv riksdagsman och lagstiftare. Han var socialdemokratisk riksdagsledamot i FK mellan perioderna 1919-1920 och1926-1949, samt innehade under Per Albin Hanssons ministär posten som justitieminister åren 1932-1936. Han var även ordförande i första lagutskottet och konsultativt statsråd.455 Schlyter startade tillsammans medTore Almén Svensk Juristtidning år 1916, där han arbetade som redaktör fram till år 1951. Härigenom fick han som huvudredaktör en direkt kanal till den kriminalpolitiska debatten, med hjälp av vad som kom att bli en av landets mer betydande tidskrifter på området. Schlyter blev också ordförande i Svenska kriminalistföreningen år 1938, och medverkade till att starta Kriminalpolitiska sällskapet år 1945.456 454 Uppsalaskolan har i denna omarbetade utgåva givits visst ökat utrymme, i synnerhet genom Lundstedt som inkluderats som tongivande aktör. 455 Åren 1921-1923 och 1925-1926. 456 Sundell, 1998, s. 125. 5.2 någ ra tong i vande k r i m i nal p ol i t i ska ak töre r 5.2.1 Karl Schlyter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=