f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 136 de l stud i e i Grunden till det svenska välfärdssamhället formades under 1900-talets första hälft och “folkhemmet” stod som symbol för en allmänt förbättrad levnadsstandard hos befolkningen. Upptakten till folkhemsbygget, efter socialdemokraternas regeringsövertagande 1932, var präglad av den internationella ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten som försvårade situationen för stora grupper i samhället. I takt med välfärdspolitikens genomförande kom individens sociala villkor att bli centrala reformfrågor. En grupp i folkhemmets utkanter, utanför beskrivningen om de goda medborgarna, var lagbrytarna.Välfärdspolitiken skulle utsträckas också till dessa. Den kriminalpolitiska ambitionen blev inte bara att samhällsanpassa kriminella utan även att skapa förutsättningarna för att låta straffen avtjänas i en acceptabel fängelsemiljö, både behandlingsoch miljömässigt. Utvecklingen av nya behandlingsmodeller skedde inte bara i växelverkan med en ändrad straffteoretisk diskurs. Kriminalpolitiken blev en speciell aspekt på välfärdspolitik som genom straff och tvång skulle hålla medborgarna borta från brottslighet. Grundtanken är att här undersöka faktorer som påverkat samhällsutvecklingen främst kriminalpolitiskt. Den straffteoretiska diskursen förs lämpligen i anslutning till dessa resonemang.449 Perioden präglades av idéer hämtade från de moderna individualpreventiva teorierna, i synnerhet den sociologiska skolans behandlingsorienterade gren.450 I detta kapitel upptas ideologin utan att införlivandet av den i svensk fångvård ses som självklar. Framträdande aktörers perspektiv och påverkan på fångvårdsreformen i olika forum undersöks genom deras rättspolitiska och akademiska resonemang.Vilka var de tongivande kriminalpolitiska och 449 Häthén anförde att:“De moderna straffteorierna såg straffrättsvetenskapen och strafflagstiftninge[n] som en del av kriminalpolitiken.” Häthén, 1990, s. 334. 450 Jfr exempelvis kapitel 1. Strahl, 1971. Nelson, 1968, s.14. 5.1 i nl e dn i ng 5. Kriminalpolitiska ingenjörer Fångvårdsreform som social ingenjörskonst?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=