till sin uppgift att sörja för individens mentala uppvaknande, medan anstaltsledningen ombesörjde den världsliga fostran. Den sekularisering som skedde i samhället skulle sedan i etapper avspegla sig inom fångvården.446 Den ortodoxa synen övergavs således till förmån för en mindre rigorös och mer tolerant syn på individen under 1800-talet. Denna utveckling sammanhänger även med den ökande tilltron till den medicinska vetenskapen. Samhället skulle vid 1900-talets inledning eftersträva att betraktas som en omvårdnadsapparat och skyddsinstitution för de svaga. Samhället skulle bli den dominerande kraften och således byta plats med kyrkan men även släppa in vetenskapen för att förändra fångvården.De patriarkala tendenserna i samhället, att skydda och vårda svaga individer, var ytterligare en linje som synliggjordes i debatten och lagmotiven.447 Detta inleder den femte brytpunkten där de intagnas behandling och återanpassning blev central inom fångvården. Det är inte entydigt vilka straffteoretiska strömningar som styrde utvecklingen. Epokgörande idéer utformades på utländska anstalter, men idéerna konkretiserades och vidareutvecklades i särskilt den anglosaxiska fångvårdskulturen.448 I det praktiska utarbetandet av den svenska verkställighetslagen återfinns erfarenheter och idéer hämtade från flera individualpreventiva riktningar. Dessutom fanns auktoriteter ur flera straffteoretiska läger med inflytande över lagstiftning och fångvård. Under tidigt 1900-tal kan enbart vissa mönster urskiljas beträffande den behandlingsorienterade individualpreventionen i svensk fångvård. Det framgår inte heller huruvida den straffteoretiska framställningen speglar den faktiska verkställigheten på fångvårdsanstalterna. Det kan fastställas att inga teoretiska hinder lades i vägen för en god basstandard efter antagandet av principen att frihetsberövandet i sig skulle utgöra straffet och inte utformandet av verkställighet. I samma anda verkade målsättningarna att lyfta fram fångens mänskliga rättigheter vid1900-talets inledning. I Sverige stod man vid seklets början inför antagandet av en restriktiv VL som höll fast vid principen om fångarnas avskildhet under straffets avtjänande.När 1906årsVL väl kommit i bruk skedde andra strömningar inom straffrätten, exempelvis om tillämpningen av villkorlig frigivning. Den restriktivaVL följdes av lättnader i straffverkställigheten1916, 1921 och1934. De partiella reformernas väg blev framkomlig, inte minst då utvecklingen kriminalpolitiskt kom att gå i denna riktning.Trots de f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 132 446 Kyrkoplikten avskaffades genomKF 1855: 61. 447 Inger, 1983, s. 223 och 253. 448 Strahl, 1967, s. 40.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=