de l i 131 hålla tukthusen som inledning till senare århundradens fångvårdssträvanden. Resocialiseringstanken går dock som en röd tråd genom utvecklingen. Drivkrafterna bakom tukthusreformen är tudelade.Resocialisering användes för att få bukt med den växande kriminaliteten i städerna, men även i merkantil anda utifrån ekonomiska intressen att sätta alla arbetsdugliga i verksamhet. Den ekonomiska vinning som eftersträvades vid verkställighet och de miserabla förhållanden som anstalterna uppvisade gav inte mycket rum åt förbättringstankar och de bakomliggande avsikterna med inrättandet av rasp- och spinnhus infriades inte. Under upplysningen föddes tanken om jämlikhet och människans lika värde, och vid denna tidpunkt började ironiskt nog frihetsstraffen bli mer allmänt tillämpade. I äldre tid var det ofta ståndspersoner som sattes i fängelse, ofta för att undanröjas. Upplysningsfilosofin blev mer märkbar i Sverige efter 1750, där fångvårdsreformens nära anknytning till ledande aktörers vilja är tydlig. I upplysningens spår följde politiska programförklaringar som lyfte fram individen. Det fick följder för fängelseväsendet, såtillvida att verkställigheten skulle fyllas med relevant innehåll och en begränsad individualprevention fick fäste i Sverige under den perioden. Ansatser till materiella förbättringar på fängelserna och medvetenhet om fångarnas situation kan därför i viss mån härledas till denna epok. Detta avslutar således den tredje brytpunkten som inneburit att frihetsstraff började tillämpas som mer än förvaring och med klar ändamålsbestämning. Straffverkställighet och fängelseväsendet genomgick ständiga förändringsprocesser i form av undersökningar, experiment, nystiftande av rättsregler och teoretiska vändningar. Frihetsstraffet började standardiseras i Sverige till generellt tillämpliga metoder för straffverkställighet kring sekelskiftet 1800. Därefter ersattes successivt de gemensamma straffinrättningarna med cellstraff.444 Cellfängelsernas tillkomst markerar den fjärde brytpunkten. Den starkt religiösa prägeln kvarstod under de efterföljande decennierna, i viss mån förstärkt vid införandet av cellsystemet eftersom isoleringssystemets grundidé också byggde på att brottslingar skulle sona sina brott. Fängelseprästens besök var ofta den enda rehabiliterande verksamhet som bedrevs. I progressivsystemet blev inslagen av kristna botgörelsetankar konserverade.445 Ännu vid mitten av1800-talet upprätthölls den individualpreventiva ambitionen av prästen som hade 444 Reformer på området åren 1841, 1857, 1873 och 1892. 445 RA, SLB.Volym33:6. Botgörelsetankarna påvisades även av SLB.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=