de l i 109 männa straffarter var dödsstraff, frihetsstraff och böter.357 Tre former av frihetsstraff kunde tillämpas: straffarbete, fängelse och fängelse på vatten och bröd.358 Straffen hade i regel varit ovillkorliga men förändringar skedde i och med att straffen skulle utdömas enligt ett latitudsystem. Strafflagsreformen reglerade dock inte straffverkställigheten, utan verkställighetsbestämmelserna gavs fortfarande i förordningsform, trots deras djupt ingripande verkan för enskilda personer. De instruktioner som gavs för tjänstemän vid läns- och kronocellfängelserna i april 1869 hade tydliga inslag av vad som kom att benämnas “märkliga ansatser till individualiserad behandling”.359 Denna dubbla målsättning återfanns även i instruktioner och cirkulär för fångvården, där cellfängelset motiverades i likhet med SL utifrån preventiva hänsynstaganden. Cellstraffet var etablerat men tydliga regler om verkställighetens innehåll fanns fortfarande inte även om häradshövdingen Richard Carlén tangerade ämnet då han 1873 motionerade om inrättande av ytterligare lokalutrymme för cellvistelser över två år.360 Några förtydliganden kom emellertid inte trots att det nu blev möjligt att utöka tiden i ensamcell till mer än två år.361 Inte heller FVS nya instruktioner från1877 innebar något klargörande. De berörde inte verkställighetens innehåll mer än genom knappa hänvisningar till reglementen om de intagnas behandling.362 Till en del kan nog svårigheten att avfatta tydliga regler om verkställighetens innehåll förklaras med fängelseväsendets uppdelning på tre olika anstaltstyper.363 Berörda var fångar på läns- och kronocellfängelser, men i dessa anstalter förvarades även rannsaknings-, bötes- och de straffardominerat svensk straffrätt. Ett av ändamålen var återanpassning och förbättring. Strahl, 1949. Munktell, 1943. 357 SL 1864, 2 kap 1 §. Därutöver kunde en brottsling dömas för vanfrejd och förverkande men även till att avsättas eller suspenderas från ämbetet. 358 Efter 1884 innebar bötesomvandling enbart enkelt fängelse. 359 RA, SLB, 33:8, 10. Likhetstecken mellan fångklientelet och så kallade psykiskt defekta sattes i materialet.Av samma anledning tillskrivs även 1885 års lag om lösdriveri individualpreventiva inslag. 360 AK, 1873:16, Carlén. 361 KF, 1873, angående utsträckt tillämpning af straffarbetes verkställande i enrum. Häthén, 1990, s. 213. Jfr Inger, s. 93 ff. 362 RA, SLB33:1. Instruktionerna upphävdes den 16 dec. 1910:133. 363 En fjärde kategori utgjorde stads-, härads- och rannsakningshäkte, vilket var regementsarresten för rannsakningsfångar. Bysättning, i bysättningshäkte, hade upphört den 1 januari 1879. Utsökningslagen 1877.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=