vatten och bröd och enbart 14 enkelt fängelse, som innebar att fången under fängelsetiden fick förrätta tjänligt arbete. Disciplinen i cellsystemet stramades upp och redan1846hade utskänkning av brännvin åt fångarna på fängelseinrättningarna förbjudits samtidigt som antalet förströelser blev ytterst begränsade.Vakthållningen på anstalterna utfördes in på 1880-talet av personer som företrädesvis rekryterades ur de militära leden.352 Kontakt mellan fångar och fångknektar var inte tillåten utöver den nödvändigaste kommunikationen, och då givetvis på fångknektarnas premisser.Till de få personliga kontakter som fångarna tilläts ha hörde fängelsepredikanten, men även denna relation präglades av fängelsedisciplinens krav. Predikantens plikt var att väcka betänksamhet över begångna förbrytelser. Trots omfattande investeringar i anstaltsväsendet och den ökade medvetenheten om offentlig hygien i samhället, var situationen på anstalterna under all kritik. Detta vittnade inte minst den fortsatt höga dödligheten på anstalterna om.354 Förslag till ny strafflag lades fram1862, men utan att uppvisa samma radikala anda som de tidigare granskade förslagen under 1800-talet.355 De partiella reformerna var inarbetade i förslaget. SL blev en kompromiss mellan krav på att förebygga brott och krav på att avskräcka från brott, en utgångspunkt som kom att påverka straffrätten under seklet.356 All352 Enlig Kungl. Maj:ts beslut 12 juni 1874 ägde vaktpersonal som värvats från militärgarnisonen företräde vid rekrytering. Rekryteringsförfarandet avskaffades genom Kungl. brev den 31 mars 1880. 353 RA, SLB33:8. Instruktioner, 3 juni 1846, för predikanter vid rikets fångvårdsanstalter och vid kronoarbetskåren. Jfr Fångvårdsstyrelsens instruktion av den9april 1869, där predikanten jämte fångvårdschefen hade till uppgift att granska fångens mentala utveckling samt möjlighet till förbättring. 354 BiSOS, serie B, rättsväsendet, 1857-59, s. 35. 355 Den 16 februari 1864 utfärdades strafflagen som trädde i kraft 1865. Det var i delar en sammanställning av tidigare reformer kritiserad för de ofullständigt reglerade allmänna lärorna om brotten. Jareborg, 1984, s. 26. 356 Se exempelvis Brinck, 1964, s. 16. Ivar Strahl menade att det inte var tanken på en rättvis vedergällning som föranledde 1864 års strafflag, då vedergällningstanken ej f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 108 4.5.2.2 års Strafflag och fångvårdens kungliga instruktioner “Fångpredikant bör städse med värme och nit uti sant kristlig anda omfatta sitt heliga kall, att hos de fallna återuppväcka ånger över begångna förbrytelser, allvarliga föresatser till bättring samt hopp och förtröstan på religionens nådelöften.”353
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=