de l i 107 betsgivare, en lukrativ bisyssla för anstaltsdirektören och personalen, som fick del av den inkomst som fången inbringade. 1856 blev det åter möjligt att låta interner på läns- och kronohäkten utföra arbete för enskild persons räkning, men förfarandet upphörde på de större anstalterna senast 1874i samband med att personalen kom i åtnjutande av löneförbättringar. Det var merkantilismens sista rest som försvann. Den mest genomgripande förändringsperioden i svensk fångvårdshistoria inträffade mellan1846 och1862. För att bygga och upprusta fängelser enligt cellmodellen proponerade Kungl. Maj:t 1840/41 en summa av 270 000 riksdaler.348 När beslutet togs av riksdagen hade summan ökats till det femdubbla: fängelsefrågan hade fått politisk vikt och omkring 25 fängelser uppfördes över hela landet.349Trots att det isolerande Philadelphiasystemet föreskrevs genomfördes i praktiken en kombination av de två dominerande systemen.350 Cellstraff tillämpades främst för rannsakningsfångar, fångar som dömts till fängelse på vatten och bröd samt för enskilt fängelse på häkten, medan övriga fångar oftare vistades i gemensamhet enligt Auburnmodellen. Den viktigaste organisatoriska förändringen skedde i december 1859då Styrelsen för rikets fängelser och arbetsinrättningar bytte namn till Fångvårdsstyrelsen (FVS). I ledningen fanns vid sidan av överdirektören två byråchefer jämte ytterligare tre byrådirektörer som administrerade kanslibyrån, kameralbyrån, den sociala avdelningen, arbetskontoret och straffregistret. Straffarbete var den dominerande straffarten,medan fängelsestraff och då speciellt enkelt fängelse ådömdes i mindre utsträckning. År 1857 fanns det exempelvis 72personer ådömda livstids straffarbete och1 715personer ådömda viss tids straffarbete på fästning eller korrektionsinrättning.351 Som jämförelse kan nämnas att bara 132 personer ådömts fängelse vid 348 von Hofer, 1993, s. 10. 349 Arkitekt var majoren vid ingenjörskåren Carl Fredrik Hjelm. Hjelm efterträddes år 1855 av Vilhelm Theodor Ankarsvärd, som innehade ämbetet fram till 1877. Tidskriften Byggnadskultur,Tema: Fängelser i centrum. Nummer 1, Stockholm, 1987. 350 Enligt Anners var det en modifierad form av Auburnsystemet som fick spridning i Europa under 1800-talet.Anners,1983, s.159. Göran Inger anslöt sig till det mer formella ställningstagandet att det var en modifierad form av Philadelphiasystemet som vann fäste i Sverige, liksom i Europa. Inger s. 240, 245, 320. 351 BiSOS, serie B, rättsväsendet, 1857-59. 4.5.2.1 Verkställigheten och anstaltsväsendets beskaffenhet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=