Fångvården”1826. Han underströk att cellstraffet var att föredra, eftersom det möjliggjorde ånger och förbättring medan gemensamhet enbart borde få förekomma i sjukrum eller bland redan förbättrade fångar. Fästningsfångarna borde emellertid inte omfattas av dessa bestämmelser eftersom deras straff enkom syftade till inkapacitering.330 Skriften innebar i praktiken en sammanjämkad form av de två amerikanska cellsystemen. Tiden var dock inte mogen för så radikala förändringar och Löwenhielm fann för gott att lämna posten som ordförande i fångstyrelsen. Cellsystemet hade emellertid börjat prövas och styrelsen bedömde 1828 att det utfallit väl och kunnat “åtminstone åstadkomma en temporaire förbättring”.331 I övrigt var situationen fortfarande den att klassificeringen av de intagna sträckte sig till att häktade och korttidsdömda insattes på länshäktena, medan fångar med längre straffdomar insattes på fästningsfängelserna. Korrektionsanstalternas klientel var fortfarande mycket heterogent. Förbättringstanken hade definitivt fått flera förespråkare även om metoderna för att nå förbättring avvek från vad Strafflagberedningen förespråkade hundra år senare. Det framgår av G. F. Åkerhjelms uppfattning att mörkt fängelse var ett bestraffningsmedel som ofelbart ledde till “bättring” hos fånge som utsatts för det.332 År 1832 lade Stora lagkommittén fram “Förslag till Allmän Criminallag,” som bland annat innehöll ny straffbalk.333 Lagkommittén önskade både avskaffa kropps- och skamstraffen, samt inskränka användningen av dödsstraff till förmån för frihetsstraff. Förslaget innehöll de två frihetsberövande formerna straffarbete och fängelse. Straffarbetet var utformat efter ett femgradigt latitudsystem. Fängelse kunde utdömas som enkelt fängelse, ensligt fängelse och fängelse vid vatten och bröd och straffets stränghet avgjordes till viss del av strafftiden som skulle utmättas beroende på den intagnes ålder, kroppsbeskaffenhet, yrke och övriga omständigheter. Beträffande de principiella frågorna hade förslaget en stark koppling till 1815års förslag om inrättande av arbets- och korrektionsinrättningar.334 Den straffteoretiska diskussionen präglades av internationella strömningar.335 Det anfördes rörande inflytandet av preventiva förkla330 Löwenhielm,Tankar om Corrections-Systemet och Fångvården, Stockholm1826, s. 33. Inger, 1976, s. 57. 331 Kungl. Styrelsens öfver Fängelser och Arbetsinrättningars Memorial den17 november 1828 ang. Correktions-Anstalterna 1828, s. 1, 20. 332 Inger, 1976, s. 64. 333 Motiven till förslaget om kriminallag var mer utförlig från tidigt 1800-tal. 334 Se Anners, 1983, s. 213. 335 Inte minst den hannoverska lagen, men även Code pénal och Feuerbachs bayerska f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 104
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=