FÄNGELSET s o m v ä l f ä r d s b y g g e ann - chr i st i ne p ete r s s on h j e lm
s toc k h o l m 2 011 GRUNDAT AV GUSTAV OCH CARIN OL IN The Olin Foundation for Legal History INSTITUTET FÖR RÄTTSHI STORI SK FORSKNING
Oms lag &Gra f i sk Form: Pablo Sandoval Tryck &B i ndn i ng: Tallinna Raamatutrükikoda,Tallinn, Estland Den avbildade medaljen över Johan Stiernhöök är slagen av Svenska Akademien 1837. Den är graverad av C.M. Mellgren. i s bn 978-91-86 645-03-8 i s sn 0534-2716
d i s t r i bu e ra s av r ö nn e l l s ant i k var i at ab band 68 RÄTT SH I S TOR I S KT B I B L I OTEK
Till mina barn Rebecka, Erik och Gustav
FÄNGELSET s o m v ä l f ä r d s b y g g e Ann -Chr i st i ne Pete r s s on Hj e lm
f örord 10 ev i s e n i portalen till Uppsala universitets aula – tänka fritt är stort men tänka rätt är större – förbryllade mig mycket som student.Vad som är rätt tycktes för mig så subjektivt präglat. Juridiken blev min nyckel till att finna ut om det var större att tänka rätt. Mötet med min blivande handledare professor Rolf Nygren och möjligheten att få tänka fritt blev dock för mig ett steg vidare och forskarkallet tydligt. Det fria tänkandet har präglat mina år som doktorand och gjort dessa år till en utvecklande resa.Att Rolf Nygren även lärt mig att tänka rätt, genom att fånga upp trådarna i mina många gånger invecklade resonemang, kan jag inte nog uttrycka min tacksamhet för. Det fria tänkandet fick gott utrymme när Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin under mina första år som doktorand frikostigt gav mig möjlighet att söka kunskap i arkiven, och lika frikostigt beredde mig tillfälle att färdigställa boken. Juridiska institutionen i Uppsala tillhandahöll en doktorandtjänst varigenom jag kunde knyta an till den viktiga forskarmiljön på institutionen. Deltagarna i Högre seminariet i rättens Historia och Sociologi i Uppsala har i olika skeenden kommit med värdefulla synpunkter på arbetet. Till er alla uttrycker jag min tacksamhet.Till min kollega under doktorandtiden, AnnetteTegnemo, riktar jag ett varmt tack för nitisk granskning av mina ibland oläsliga texter. Utan våra duster hade doktorandtiden aldrig blivit lika stimulerande. Det har varit en ära att Alvar Nelson, nestorn i svensk kriminalpolitik, tagit sig tid att förklara spelet bakom fångvårdens kulisser för mig. Nelsons synpunkter och väl initierade frågor har tvingat mig att gräva djupare under ytan. Den här avhandlingen hade aldrig skrivits utan min familj som outtröttligt stöttat mig.Mina svärföräldrar, Karin och Ivan Hjelm, som har kastat ut livlinor och generöst dragit in släkt och vänner i mitt avhandlingsskrivande. Däribland Gunnar Gråberg och Rolf Pålbrant, till er jag vill uttrycka min innerligaste tacksamhet för att ni kunnigt pekat ut färdD “Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”
ann - chr i st i ne p ete r s s on h j e lm 11 vägen. Daniel von Sydow har uthålligt korrekturläst avhandlingsmanuset och kommit med kloka påpekanden. Hélèna Wright och Todd A Johnsson fick ett styvt arbete med att läsa min engelska sammanfattning. Mina föräldrar, Inge och Sonia, har villkorslöst ställt upp och stöttat mig med praktiska göromål under åren. Era rättesnören i livet – som man sår får man skörda samtidigt som det är viktigt att lyfta blicken för att söka kunskap – har följt mig under åren. Min make Jonas har givit mig support såväl i livet som vid datorn.Till er finns inte tack nog. Denna bok tillägnar jag våra barn Rebecka och Erik. Ann-Christine up p sala de n 9 s e p temb e r 2 0 0 2
f örord t i l l rev i de rad up p laga 12 n st i tut i one n för rättshistorisk forskning grundad av Gustav och Carin Olin har åter generöst möjliggjort för mig att färdigställa min avhandling för att ingå i skriftserien Rättshistoriskt bibliotek. Boken är en reviderad upplaga av min avhandling från2002. I de inledande delarna har avsikten varit dels att fördjupa den teoretiska ramen, dels att ge avhandlingen en ytterligare handfast struktur. Detta har bland annat skett genom en diskussion utifrån van Caenegems resonemang om en maktkamp mellan rättens aktörer, här beskrivna som rättsvetenskaparen, lagstiftaren och verkställaren, tillämpat men inte konkretiserat i den tidigare utgåvan. För att åskådliggöra konsekvenserna av denna omarbetning är exempelvis tidigare delar av kapitel 6Folkhemsanstalten, delstudie ett, inlemmad i delstudie två Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord. I avhandlingen genomfördes en empirisk undersökning av Fångvårdsstyrelsens centrala klientregister för att granska behandlingstankens implementering i den faktiska fångvården. Kathy Charmaz har brutit ny vetenskaplig mark genom sin syn på och tillämpning av grundad teori. Jag har inspirerats av Charmaz teoretiska ställningstaganden och metodologiska överväganden och tillämpat dessa för att tydliggöra och systematisera denna del. Bearbetningarna har även givit ytterligare tyngd åt analysen och slutsatserna i del III. Understrykas ska att detta inte har inneburit ändringar av resultatet per se. Den tid som har förflutit sedan min disputation 2002 innebär att avhandlingsarbetet i viss mån kan ses i ett större sammanhang. Ett flertal arbeten som problematiserade socialstatens fostrande roll inom institutionsväsendet publicerades som ett bokslut över 1900-talet.Till dessa arbeten för jag även min avhandling. En fullständig uppdatering av ny doktrin vore givande men i denna omarbetade version har enbart verk inhämtats som är av direkt betydelse för området då min avsikt inte är att skapa ett nytt arbete. Det innebär att vissa rättsteoretiska delar har vässats genom exempelvis den akademiska polemik som gav kriminalpoliI
ann - chr i st i ne p ete r s s on h j e lm 13 tiskt eko genom tidens aktörer.Avslutningsvis är det med värme som jag åter riktar mitt tack till mina trogna vapendragare och då i synnerhet professor Rolf Nygren som följt mitt arbete under åren liksom Daniel von Sydow som korrekturläst texten. Jag vill även tacka min opponent jur dr Christian Häthén och betygsnämnden för värdefulla synpunkter. För gemenskap och inspiration till innovativa idéer har en stor mängd kollegor och vänner svarat. Jag känner en enorm tacksamhet gentemot min härliga familj som alltid finns vid min sida och ger mig en oerhörd styrka och livsglädje.Tack! Ann-Christine up p sala de n 19 j un i 2 010
25 62 74 85 136 136 136 172 172 172 241 262 262 262 320 336 355 366 370 f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 14 61 1.1 Inledning 1.2 Ledande straffrättsprinciper under tvåhundra år 1.3 Modeller för frihetsstraff i utländska rättsordningar 1.4 Frihetsstraffens utveckling fram till välfärdsstatens epok de l stud i e i Fångvårdsreform som social ingenjörskonst? 1.5 Kriminalpolitiska ingenjörer de l stud i e i i Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord 1.6 Lagstiftarnas individualpreventiva strävanden 1930-1945 1.7 Lagstiftarnas strävanden mot en folkhemsanstalt 1930-1945 de l stud i e i i i Behandlingstanken materialiserad i centrala klientregistret 1.8 Ett verklighetstest av individuell behandling i fängelserna 1.9 Behandlingstankens inflytande i fångvården 1.10 Avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradition efter fångvårdsreformen Summary Mat r i ke l Kä l l f örte ckn i ng Del I Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext Del II Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård 1930 -1950 Del III Utvärdering och konklusion i n n e h å l l s ö v e r s i k t • • • • • • • • • • 135 319
1.1 Inledning 1.1 Var f ör e n unde r s ökn i ng om b e handl i ng stanke n i s ve n sk f ångvå rd ? 1.2 Någ ra v i k t i ga f r ågor i an s lutn i ng t i l l lag e n om ve r k st ä l l i gh et av f r i h et s st ra f f 1.3 Sy f tet och s p e c i f i ka f r åg e st ä l l n i ngar 1.4 Metod och mate r i al 1.5 L i t te raturöve r s i k t 1.6 Di s p o s i t i on 2.2 Ledande straffrättsprinciper under tvåhundra år 2.1 I nl e dande ord om s ve n sk f ångvå rd i i nte rnat i one l lt p e r s p e k t i v 2.2 Fr ån te ok rat i sk st ra f f r ä t t s l ä ra t i l l up p lysn i ng e n s rat i one l la p reve nt i on ste or i f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 15 25 26 26 27 29 32 35 35 37 39 39 40 42 44 46 46 49 49 51 53 58 62 62 63 63 64 66 67 i n n e h å l l 1.1.1 Ett folkhemsfängelse skulle skapas i den gryende välfärdsstaten 1.1.2 1945 års verkställighetslag – en vattendelare? 1.4.1 Metod 1.4.2 Material 1.4.3 Inledande om behandlingstanken 1.4.4 Avgränsning 1.5.1 Fångvårds- och straffrättshistoria 1.5.2 Välfärdsstat och kriminalpolitik 1.5.3 Fängelsesystemet och effekten av behandlingstanken 2.2.1Förintelsestraffrätten överges 2.2.2Montesquieu,Voltaire och Beccaria 2.2.3Vedergällningsteorins renässans 2.2.4Den klassiska straffrättsskolan 1.4.3.1 Några nyckelbegrepp 1.4.3.2 Preventionsteorierna 1.4.3.3 Behandlingsbegreppet i 1945 års portalparagraf 1.5.2.1 Statens fostrande roll inom institutionsväsendet 1.5.2.2 Kriminalpolitiska röster Del I Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext 61 • •
i nne hå l l 16 2.3 Reak t i one n mot de n k las s i ska skolan v i d s lutet av 18 0 0 - tal et 0 3 Modeller för frihetsstraff i utländska rättsordningar 3.1 I nl e dn i ng 3.2 Kont i ne ntal e urop e i ska st ra f f system 3.3 Ang loame r i kan ska st ra f f system 3.4 De nord i ska l ände rnas f äng e l s emode l l e r 0 4 Frihetsstraffens utveckling fram till välfärdsstatens epok 4.1 F em b ryt p unk te r s om l e dde f ram t i l l b e handl i ng stanke n 4 . 2 Ky r kan s botgöre l s e : de n f ör sta b ryt p unk te n i f äng e l s e st ra f f et s utve ck l i ng 4.3 Fäng e l s et s om tvång sar b et s p lat s : de n andra b ryt p unk te n i f äng e l s e st ra f f et s utve ck l i ng 4.4 Fäng e l s e i st ä l l et f ör död s st ra f f och torty r : de n t re dj e b ryt p unk te n i f äng e l s e st ra f f et s utve ck l i ng 4.5 I s ol e r i ng s f äng e l s et : de n f j ä rde b ryt p unk te n i f äng e l s e st ra f f et s utve ck l i ng 69 69 71 72 74 74 74 75 76 78 78 79 82 85 85 87 87 87 89 91 91 92 94 96 98 98 101 101 101 105 106 107 108 2.3.1 Den positiva skolan 2.3.2 Den sociologiska skolan 2.3.3 Uppsalaskolans moralbildande verkan 3.2.1 Frankrikes “hôpitaux généraux” 3.2.2 Holländska korrektionsanstalter och tyska “Rauhe Haus” 3.3.1 Englands “bridewells” 3.3.2 Nordamerikanska Philadelphia- och Auburnsystemet 4.2.1Kyrkans och kungens fångar 4.3.1 Gatubild rensad från “lättingar, sedeslösa kvinnor och förbrytare” 4.3.2 Tukthus, rasphus och spinnhus 4.3.3 Kungliga straffordningar och leuteration 4.3.4 Stora lagkommissionen och 1734 års rikslag 4.4.1 Den gustavianska reformepoken 4.5.1 Febrilt beredningsarbete 4.5.2 Frihetsstraffet utformas genom partiella reformer 4.2.1.1“Fängslande i slott och kloster ” 4.2.1.2“Ty allt straff bör vara till förbättring” 4.5.1.1 Stora lagkommittén och Styrelsen för Fängelserna och Arbetsinrättningarna i Riket 4.5.1.2 Gamla lagberedningen 4.5.2.1Verkställigheten och anstaltsväsendets beskaffenhet 4.5.2.2 års Strafflag och fångvårdens kungliga instruktioner • •
4.6 Ce l l st ra f f et kulm i ne rar : de n f emte b ryt p unk te n i f äng e l s e st ra f f et s utve ck l i ng Straffverkställighet fram till välfärdsbygget i sammanfattning De l stud i e I Fångvårdsreform som social ingenjörskonst? 5.5 Kriminalpolitiska ingenjörer 5.1 I nl e dn i ng 5.2 Någ ra tong i vande k r i m i nal p ol i t i ska ak töre r 5.3 Soc i al demok rat i sk f ol kh ems röre l s e : ut i f r ån e n p ol i t i sk och akadem i sk are na 4.6.1Verkställighetens innehåll konkretiseras 4.6.2 1916 års VLoch mellankrigsårens pragmatiska hantering av fångvården i nne hå l l 17 111 111 111 115 117 119 120 122 125 126 128 130 136 136 136 138 138 139 140 141 142 144 144 146 148 148 151 152 156 156 157 4.6.1.1 års SVLangående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum 4.6.1.2 Disciplinstraffen 4.6.1.3 Progressivsystemet 4.6.2.1Johan C.W.Thyrén 4.6.2.2 års VL angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff 4.6.2.3 Klassindelning av fångar 4.6.2.4 Centralisering av anstaltsväsendet 4.6.2.5 Nya straffarter och andra avgörande reformer 5.3.3.1 Brandtalet på Auditorium 5.3.3.2 Koloniverksamhet 5.3.5.1 Poukkastriden 5.3.5.2 Gwenmotionerna Del II Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård 1930 -1950 135 5.2.1 Karl Schlyter 5.2.2 Olof Kinberg 5.2.3 Herman Lundborg 5.2.4 Else Kleen 5.2.5AndersVilhelm Lundstedt 5.3.1 Frihetsstraffet enligt socialdemokraterna 5.3.2Akademiker i offentlig meningsstridighet 5.3.3 Schlyters upprop att “Avfolka fängelserna!” 5.3.4 Kriminalpolitiska forum 5.3.5Två strider som kännetecknar det kriminalpolitiska skeendet •
i nne hå l l 18 159 160 160 163 165 166 168 172 172 172 173 173 176 177 177 179 181 183 183 184 186 186 188 188 191 194 195 196 199 201 205 207 210 210 211 5.4 I ng e n j öre r i nom k r i m i nalvete n skap e n : ut i f r ån e n p ol i t i sk och akadem i sk are na 5.5 “En revolut i on. st ra f f ve r k st ä l l i gh et s re f orme n ä r i hamn ! ” Sammanfattning av den kriminalpolitiska och akademiska arenan De l stud i e I I Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord 6.6 Lagstiftarnas individualpreventiva strävanden 1930-1945 6.1 En unde r s ökn i ng av lag st i f tn i ng s p roc e s s e n 6.2 Fångvå rd s re f orme n i n i t i e ras 6.3 St ra f f lag b e re dn i ng e n s ut re dn i ng 5.4.1 Kriminalvetenskapliga riksdagsinitiativ 5.4.2 Folkhälsokampanjen 5.4.3 Rasbiologisk forskning och rashygien 5.4.4 Kriminalvetenskapligt forum 6.2.1Reformprogrammen år 1932 och 1934 6.2.2 Centrala klientregistrets tillkomst 6.2.3 1938 års fångvårdsstadga 6.2.4 Strafflagberedningens tillträde hösten 1938 6.2.5Avgörande riksdagsframställning 1942 6.3.1 SLB:s direktiv fastslås 1942 6.3.2Verkställighetsutkasten tar form under SLB:s första verksamhetsår 6.3.3 Arkitektoniskt nyskapad fångvård eftersträvas 1944 6.2.3.1En sammanslagning av flera lagar och föreskrifter 6.2.3.2Betydelsen av psykologiska och kriminalbiologiska undersökningar 6.2.5.1Kritik mot bristande överensstämmelse mellan lag och verklighet 6.2.5.2SLB ifrågasätts som beredningsorgan i riksdagsdebatten 6.3.2.1Arbetsfängelse konkretiseras våren 6.3.2.2 Första kompletta utkastet till verkställighetslag 6.3.2.3 Närheten till sjukvården 6.3.2.4 års ändringar i års VL mot öppnare fångvård 6.3.2.5 Fångvårdsseminarium och reserapporter 6.3.2.6 Fängelsestraffet som enhetligt frihetsstraff 6.3.2.7 Höstens två inledande huvudförslag 6.3.2.8 Novemberutkastet… 6.3.2.9 … och fångvårdskårens efterföljande underhandsremiss 6.3.3.1 Överbelagda fängelser försvårar reformen 6.3.3.2 Epokgörande fängelsearkitektur •
6.4 S l b : s f örhå l l n i ng s s ä t t t i l l k r i m i nalvete n skap e n 6.5 St ra f f lag b e re dn i ng e n s re f ormf ör s lag 6.6 Ri k sdag s b e handl i ng e n 6.7 19 45 å r s ve r k st ä l l i gh et s lag av f r i h et s st ra f f m .m . Sammanfattning av 1945 års fångvårdsreform: En pragmatisk lag genomsyrad av behandlingsideologiska strävanden 7.7 Lagstiftarnas strävanden mot en folkhemsanstalt 1930 -1945 7.1 En unde r s ökn i ng av an stalt s vä s e ndet ut i f r ån st ra f f lag b e re dn i ng e n 7. 2 Fäng e l s e och st ra f far b ete unde r re f ormå re n 7. 3 An stalt sm i l j ön t i de n e f te r re f orme n s i k ra f t t r ädande Sammanfattning av anstaltsväsendet i välfärdsbygget 6.3.4 En kontroversiell målparagraf 6.4.1Kriminalvetenskapen och fångvården 6.4.2 Kinberg och den positiva rättssynen 6.4.3 Schlyter och kriminalvetenskapen 6.5.1 SLB:s slutbetänkande av den 14 november 1944 6.6.1Propositionen kritisk till allmänpreventionens undanskymda roll 6.6.2Första lagutskottet lyfter fram målparagrafen 6.6.3 Forna reformkritiker stödjer fångvårdsreformen i riksdagsdebatten 7.2.1 Reformklimatet åren 1940-1945 7.3.1 Räjongsystemet 7.3.2 Behandlingsprogram i nne hå l l 19 213 213 216 217 217 217 218 221 221 221 222 224 226 227 227 229 231 231 233 235 237 241 241 242 242 243 248 250 251 254 254 256 256 258 259 6.3.4.1Principdiskussioner om frihetsstraffets syfte 6.3.4.2 Beredningsledamöterna sluter upp bakom slutprodukten 6.5.1.1 Behandlingstanken befäst i en målparagraf 6.5.1.2 Differentiering och lättnader i den rigorösa detaljregleringen 6.5.1.3Arbete och fritid 6.5.1.4 Cellstraffet och anstaltsväsendet 6.6.3.1Första kammaren 6.6.3.2Andra kammaren 7.2.1.1 Straffarbete och fängelsestraff 7.2.1.2 Behandlingstanken och differentieringen 7.2.1.3 Fångvårdspersonalen 7.2.1.4 Anstaltsväsendet 7.3.2.1 Styresmännen ansvarade för implementeringen av behandling 7.3.2.2 Utförligare behandlingsplaner för att motverka brister •
De l stud i e I I I Behandlingstanken materialiserad i centrala klientregistret 8.8 Ett verklighetstest av individuell behandling i fängelserna 8 . 1 I nl e dande om de n emp i r i ska stud i e n av c e nt rala k l i e nt re g i st ret 8 . 2 Ce nt rala k l i e nt re g i st ret s ut f ormn i ng 8 . 3 Metodd i sku s s i on : stud i e i n s p i re rad av g rundad te or i 8 . 4 I nl e dande öve rvägande n v i d stud i e av c e nt rala k l i e nt re g i st ret 8 . 5 Be handl i ngstanke n mate ri al i se rad i fång reg i stret 8.3.1 Klassisk grundad teori 8.3.2 Förhållningssättet och tillämpningen av grundad teori i studien 8.4.1Realiserades behandlingstanken i praktiken? 8.4.2Varför granskas 328 akter? 8.4.3 Sju identifierade huvudkategorier 8.4.4 Förändringar i registreringsförfarandet under aktuell period 8.5.1 Straffart och strafftid 8.5.2 Recidivism 8.5.3 Frigivning 8.5.4 Individualbehandling 8.5.5 Fångvårdspersonalens yttrande över frihetsberövade: “En atletisk typ” 8.5.6 Disciplinstraff i nne hå l l 20 262 262 262 263 266 266 268 272 272 274 275 275 280 281 282 282 282 283 283 283 289 290 290 292 293 293 293 294 296 297 297 299 301 305 306 8.4.3.1Redogörelse för kodifieringen av huvudkategorier 8.4.3.2Redogörelse av ytterligare gruppering av huvudkategori D och E 8.5.1.1 Från korttidsdömda fängelsefångar till straffarbetsdömda 8.5.1.2 Huvudsakligen korttidsfångar i klientregistret 8.5.2.1Återfallsbrottslingarna ökar 8.5.2.2Återfall inte avgörande för fångvårdsbehandling 8.5.3.1 Absoluta strafftider byts mot flexiblare frigivningssystem 8.5.3.2 Frigång blev en väg mot individualprevention 8.5.4.1Familjeangelägenheter betraktas som individualpreventiv faktor 8.5.4.2Tidigare kriminalitet viktigare än behandling 8.5.4.3 Epitet indelar fångarna i kategorier 8.5.4.4Akterna saknar individuella behandlingsplaner 8.5.5.1 Fångens beteende och egenskaper kartlades 8.5.5.2 Karakteriseringar ;“opålitlig och inställsam tattare” 8.5.5.3 Stämplande karaktäriseringar av fångar befästs 8.5.5.4 Fångvårdspersonalen diagnostiserade fångarna •
8.6 Samman st ä l l n i ng : b e handl i ng stanke n s i mp l eme nte r i ng i f äng e l s e rna 9 . 9 Behandlingstankens inflytande i fångvården 9.1 I nl e dn i ng 9.2 I deal b i l de n av f ångvå rde n 9.3 De fak t i ska f örhå l lande na i f ångvå rde n 9.4 Be handl i ng stanke n s i de olog i ska yt t r i ngar och t i l l ämp n i ng i p rak t i ke n 9.5 S lutord om te or i g e ne re r i ng 1.10 Avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradition efter fångvårdsreformen 10.1 I nl e dn i ng 10.2 Be handl i ng s i de olog i n b r i st f ä l l i g t f örank rad i ve r k st ä l l i gh ete n unde r e f te r f ö l jande de c e nn i e r 10.3 Tre avs lutande re f l e k t i one r öve r k r i m i nalvå rd 10.2.1 Den individualpreventiva behandlingsmodellen stärks ideologiskt 10.2.2 Allmänprevention åter aktuellt 10.3.1 Kriminalvård – en reformpendel 10.3.2 Straff i fångvård eller vård i fängelse 9.2.1Behandlingsideologin 9.2.2 Kriminalpolitik 9.2.3 Strafflagberedningen 9.2.4 1945 årsVerkställighetslagstiftning 9.3.1 Anstaltsväsendet 9.3.2 Behandlingens tillämpning 9.4.1Verklighetsklyftan mellan idealbild och realitet i nne hå l l 21 306 308 309 309 312 313 320 320 320 321 322 323 324 325 325 327 328 328 328 330 333 335 336 336 337 337 337 339 341 342 344 344 346 9.4.1.1På vilka områden uppvisar modellen en verklighetsklyfta? 9.4.1.2Varför misslyckades implementeringen i centrala klientregistret? 9.4.1.3 På vilka områden inlemmades fångvårdsreformen? Del III Utvärdering och konklusion • 319 10.2.1.1 Förslag till skyddslag år 10.2.1.2 Förslag till lag om behandling i fångvårdsanstalt år 10.2.1.3 Lag om kriminalvård i anstalt år • 8.5.7.1 Från sygöromål vid intagningsanstalten … 8.5.7.2 …till arbete utomhus på öppna anstalter 8.5.7 Anstaltsväsende 8.5.6.1“en allvarlig erinran för otillåtet innehav av radioapparat” 8.5.6.2Bara åtta fångar disciplinärt bestraffade i undersökningen
AK BGB BiSoS BL BrB BRÅ DsJu f, ff. Finstr FK FLU FSt FVS FörVL GT HD Jfr IKV IntL KF KI KK KAIK Andra kammaren Bürgerliches Gesetzbuch Bidrag till Sveriges officiella statistik Behandlingslagen Brottsbalken Brottsförebyggande rådet Departementsserien Justitiedepartementet följande sida, följande sidor Fångvårdsinstruktionerna Första kammaren Första Lagutskottet Fångvårdsstadgan Fångvårdsstyrelsen Lag om förvaring och internering i säkerhetsanstalt Gamla testamentet Högsta domstolen Jämför Internationale KriminalistischeVereinigung Lag om internering av återfallsförbrytare Kunglig förordning Kunglig instruktion Kunglig kungörelse Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården Summary Mat r i ke l Kä l l f örte ckn i ng • Otryckta källor • Tryckta källor • Bearbetningar • Tidskrifter • Tabeller och Diagram i nne hå l l 22 346 347 348 349 349 350 352 355 366 370 370 372 375 385 386 Förkortningar 10.3.3 Kriminalvård – en återspegling av samhället 10.3.2.1 Osäkerheten om varför vi straffar eller behandlar 10.3.2.2 Osäkerhet om innebörden av behandling 10.3.2.3Att kalla straff vid dess rätta namn 10.3.3.1 Varierande förklaringsmodeller för att inlemma avvikare i samhället 10.3.3.2 En svenska kriminalvårdsmodell på export 10.3.3.3 Kriminalvården – en återspegling av landets tekniska och ekonomiska förutsättningar
f ör kortn i ngar 23 Kungl.Maj:t KrLL KvaL KVS LU MB MAK MELL MEStL MFK NACRO NE NT ON Prop. Prot. RA Rskr s SAP SBL SCB SFS SKP SL SLB SLK SRK SOS SOU SsjL Sthlm StrB SvJT TfKv TfU UfL UL UFL UfSt UU VL årg. Kunglig Majestät Kristoffers allmänna landslag Lag om kriminalvård i anstalt Kriminalvårdsstyrelsen Lagutskottet Missgärningsbalken Motion i andra kammaren Magnus Erikssons Landslag Magnus Erikssons Stadslag Motion i första kammaren National Association for the Care and Resettlement of Offenders Nationalencyklopedin Nya testamentet Statens organisationsnämnd Kungl. Maj:ts eller regeringens proposition Protokoll Riksarkivet Riksdagsskrivelser Sida Sveriges socialdemokratiska arbetareparti Svenskt biografiskt lexikon Statistiska centralbyrån Svensk författningssamling Sveriges kommunistiska parti Strafflagen Strafflagberedningen Strafflag för krigsmakten Straffrättskommittén Sveriges officiella statistik Statens offentliga utredningar Sinnessjuklagen Stockholm Straffbalken Svensk juristtidning Tidskrift för kriminalvård Tillfälligt utskott Ungdomsfängelselagen Upplandslagen Ungdomsfängelselagen Ungdomsfängelsestadgan Uppsala universitet Verkställighetslag Årgång
25 Inledning
f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 26 År 1934 utkom en av svensk välfärdspolitiks mest kända debattskrifter: Alva och Gunnar Myrdals “Kris i befolkningsfrågan”. Som knappast något annat välfärdspolitiskt inlägg från denna period symboliserade makarna Myrdals bok den nya välfärdsideologi som syftade till att en gång för alla avskaffa klassklyftor och social misär. Makarna Myrdal framstod som idealtyper för den nya sociala ingenjörskonsten. Ett nytt samhälle skulle formas efter vetenskapliga ideal och metoder, inte som tidigare efter politiska värderingar, som de menade vilade på fördomar och misstag om sociala fakta. Det är slående hur den Myrdalska hållningen uttryckte vad som numera brukar förknippas med begreppet “modernitet”: sekularisering, rationalitet, värdenihilism och framför allt stark tilltro till samhälls- och naturvetenskapernas förmåga att tillhandahålla de analysinstrument som antogs kunna göra det nya samhällsbygget möjligt. Det visade sig dock finnas en betydande risk med tilltron till vetenskapens sanningsproklamationer och därmed i förlängningen även till den sociala ingenjörskonsten. Det är ett faktum att även välgrundad vetenskap kan komma till tvivelaktiga resultat.Uttryck för detta var de rasbiologiska föreställningar som hade ett starkt grepp om1930-talets politiska och vetenskapliga eliter även i demokratier som Sverige. Ett av huvudproblemen i denna åskådning var att den svenska befolkningen innehöll individer, vilka från rasbiologisk synpunkt inte motsvarade de höga kvalitetskrav som den nya tidens samhälle ställde på fullgoda medborgare. Makarna Myrdal tog, som så många i sin samtid, rasbiologins resultat för givna och var därför anhängare av den steriliseringslag som antagits av 1934 års riksdag. Lagen gav möjlighet att hindra individer att fortplanta sig, som antingen var bärare av allvarliga sjukdomsanlag, främst av psykiskt slag, eller var höggradigt asociala och inte kunde ta hand om sin avkomma.1 Det rättspolitiska dilemmat gällde inte om det var fel att 1. 1 var f ör e n unde r s ökn i ng om b e handl i ng stanke n i s ve n sk f ångvå rd ? 1 Se Runcis, 1998 och SOU1999:2, s. 61-69. 1.1.1 Ett folkhemsfängelse skulle skapas i den gryende välfärdsstaten
i nl e dn i ng 27 lagen gav myndigheterna makt att sterilisera, utan att lagen kanske inte gav myndigheterna tillräckligt långtgående befogenheter i detta samhällsbyggande värv. Det är viktigt att förstå detta välfärdspolitiska budskap, eftersom det inte var uttryck för nationalsocialistisk rasteori i vid bemärkelse.Tilltron var stor till den medicinska vetenskapens möjligheter att hindra icke önskvärda individers fortplantning om staten ansåg dem vara biologiskt och socialt undermåliga.2 Välfärdsideologin hade starka kollektivistiska drag men samtidigt fanns ett patos för den enskilda individens utveckling och välbefinnande inom den kollektivistiska ramen. Det ansågs således fullt möjligt att både döma ut människor som socialt och medicinskt undermåliga med hänsyn till det kollektiva intressets krav och samtidigt värna om enskildas välfärd, välbefinnande och människovärde. Den sociala ingenjörskonsten – med eller utan rasbiologiska inslag – fick inte bara grepp om befolknings- och välfärdspolitiken i stort utan även om områden som kanske vid första påseende kan betecknas som både udda och marginella. Ett sådant var fångvården, som utgör temat för denna avhandling. Precis som inom praktiskt taget vilket samhällsområde som helst kom fångvårdspolitiken efter 1930 att präglas av den rationella, vetenskapsberoende sociala ingenjörskonsten och tron på att man med vetenskapligt testade metoder, inte minst sådana som hämtades från medicin och psykologi, skulle kunna omforma den intagne brottslingen till en god medborgare och nyttig samhällsmedlem.Tron på fängelsestraffets möjligheter att förändra och förbättra var självklart inte på något sätt ny. Ny var däremot föreställningen att den intagne kunde förändras genom metoder präglade av vetenskaplig kunskap. Precis som den obligatoriska skolan genom tillämpning av pedagogisk vetenskap skulle förändras i grunden för att tjäna nya politiska och sociala syften, antogs fångvården kunna reformeras genom användning av medicinsk, psykologisk och pedagogisk vetenskap. Det var ett folkhemsfängelse som skulle skapas i den gryende svenska välfärdsstaten, och i centrum stod brottslingen som objekt för fångvårdssystemets behandling, inte brottet. 1945 års verkställighetslag (VL) – vars tillkomst och implementering vi ska undersöka i denna avhandling – har i den juridiska litteraturen be2 Jfr avsnitt 1.5.2. 1.1.2 1945 års verkställighetslag – en vattendelare?
skrivits som både en vattendelare i svensk fångvårdshistoria och ett genombrott för modern fångvård: “Härmed anses behandlingslinjen ha segrat inom den svenska fångvården.”3 Ledande fångvårdsmän uttryckte i samma anda som Hardy Göransson:“En fångvårdsreform av så genomgripande art som den som inneslöts i verkställighetslagen av år 1945 har vårt land icke upplevat sedan den svenska riksdagen av år 1841 i princip enade sig om införandet av cellstraffet.”4 Behandlingsmodellen har setts somVL:s nyskapande moment, i lagens portalparagraf 4 kap. 24 § första stycket uttryckt på följande sätt: Fångvårdsreformens tillskyndare såg VL som en utrensning av tidigare straffverkställighetsformer från fångvårdens fasad ända in till dess teoretiska kärna.5 Reformen tillkom som ett led i Strafflagberedningens arbete, med hovrättspresident Karl Schlyter som dynamisk ordförande. Beredningens ambition var att sätta fången i förgrunden och skjuta straffet i bakgrunden. Härmed skulle frihetsförlusten utgöra det enda straff som lagbrytaren fick undergå under tiden straffet avtjänades. Det avgörande blev att förbereda den intagne inför frigivningen, så att fången lämnade anstalten bättre rustad för ett laglydigt liv utan återfall i kriminella banor. Samtidigt fick samhället ökade befogenheter att ingripa i den enskildes angelägenheter genom att bestraffa kollektivt oacceptabla levnadsmönster. Kärnan i behandlingen borde, enligt beredningen, bestå av arbete och därutöver var avsikten att fylla verkställighetstiden med stödåtgärder av både praktisk och intellektuell natur. De humanitära strävandena kom till uttryck i portalparagrafen, som underströk vikten av att värna om människovärdet, vilket fick beredningen att förespråka restriktiv användning av disciplinstraff inom fängelseväsendet, eftersom sådana ansågs motverka den vårdpräglade anstaltsbehandlingen och därmed även resocialiseringen.6 Straffverkställigheten skulle genomföras i en anda av öppenhet och medveten integrering av samhällslivet utanför anstalterna; den intagne skulle ha rätt till sjukvård, arbetsmarknadsåtgärder och tillhandahållande av bostad efter frigivningf äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 28 3 Wallén, 1979, s. 35. 4 Göransson, 1955, s. 350. 5 Göransson, 1955, s. 350. 6 RA, SLB,Volym33:10. Jfr SOU1944:50, s. 213. “Intagen skall behandlas med fasthet och allvar och med aktning för hans människovärde.Han skall sysselsättas med lämpligt arbete och i övrigt erhålla sådan behandling att hans anpassning i samhället främjas. Skadliga verkningar av frihetsförlusten skola såvitt möjligt förebyggas.”
i nl e dn i ng 29 en.7 Den framskjutna position som gavs kriteriet människovärde anknöt även till utvecklingen i en krigshärjad omvärld. Reformen av fängelsestraffens verkställighet har också drivits fram av ekonomiska skäl. Bruket av cellsystemet visade sig kostsamt, och fängelsernas överbeläggning hade, när reformen antogs i december 1945, vuxit till ett svårbemästrat problem.8 Anstalternas cellsystem betraktades som föråldrat och en öppen fångvård framhölls som funktionell.Öppenhet eftersträvades även innanför murarna.Verkställighet i gemenskap ansågs bryta isoleringen och förbättra kontakten mellan de intagna och fångvårdspersonalen. Fängelsebyggnaderna bestod främst av äldre solida konstruktioner, byggda för att tillgodose ett helt annat verkställighetssystem. Kritikerna av det existerande systemet ville se något helt nytt: “De smärre förändringar som har skett har ej skapat ett nytt system. Denna fasta doktrinära skapelse blir föga berörd därav att t.ex. cellfönstrens utseende förändras eller landskapsbilder hänges på väggarna […].”9 Upprustning och nybyggnation av anstaltsväsendet blev åter nödvändigt hundra år efter cellfängelsernas tillkomst. Förvånansvärt lite forskning har ägnats svensk fångvård perioden1930– 1950. I framställningens centrum ställs tillkomsten avVL med klargörande av lagens idéhistoriska och kriminalpolitiska förutsättningar.Ambitionen är rent allmänt att bredda kunskapen om svensk fångvård under välfärdssamhällets uppbyggnadsfas och i mer speciell bemärkelse klargöra under vilka omständigheter reformen genomfördes.Till den kriminalpolitiska och lagstiftningshistoriska undersökningen av perioden fogas en empirisk studie av hur lagens ambitiösa intentioner faktiskt kom till uttryck i praktiken bakom anstaltsmurarna; alltså om lagstiftarens intention verkligen kunde omsättas i praktiken eller om idealet förblev ogenomförbart genom omständigheter som lagstiftaren inte räknat med.10 Tillvägagångssättet preciseras mer ingående i följande avsnitt. Vi kan redan på detta tidiga stadium av framställningen börja ställa ett antal grundläggande frågor omVL och börjar lämpligen med att fråga 7 SOU1944:50, s. 291. 8 SOS, Fångvårdsstyrelsens berättelse, 1945, s. 11.Totalt fanns 2.339 platser för vanligt fångförvar. 9 Kleen m.fl., 1944, s. 172. 10 Direktiven innefattade anstaltsväsendet, det vill säga den materiella miljön. 1. 2 någ ra v i k t i ga f r ågor i an s lutn i ng t i l l lag e n om ve r k st ä l l i gh et av f r i h et s st ra f f
om lagen verkligen förtjänar beteckningen “reform”, i betydelsen av vittgående nyordning. Betydelsen av den individualpreventiva behandlingstraditionen och den humanitära strävan som framställts som banbrytande inom modern fångvård borde kanhända reduceras, om man ställer lagens höga målsättning mot de faktiskt uppnådda resultaten. Det gäller även den teoretiskt nydanande roll för reformprogrammets utveckling som tillskrivits lagstiftarna och rättsvetenskapsmännen. Kanske var programmet lika mycket ett resultat av välfärdssamhällets utveckling i stort?11 För att förstå programmets uppkomst är det därför viktigt att se lagstiftningsskeendet i ett vidare perspektiv än bara kriminalpolitikens och granska fångvården i ljuset av sin samtid.Varför var till exempel den socialdemokratiska regeringen beredd att förbättra villkoren för landets fångar och binda framträdande aktörer med tidskrävande reformarbete, särskilt mot bakgrund av att reformarbetet fortskred i skuggan av världskrigen? Fångvårdsreformen1945 har framställts som principiellt och teoretiskt radikal, medan de förväntade brottsförebyggande effekterna åtminstone delvis uteblev.12 Antalet fångar steg i själva verket drastiskt efter det att lagen trätt i kraft.13 Kan vi gå så långt som att rent av ifrågasätta behandlingsmodellens rättshistoriska betydelse vid instiftandet av vad som betecknats som det moderna frihetsstraffets tillkomst i Sverige?Var det helt enkelt så att den gamla ordningen bara fick ett nytt, vårdande fodral för att inlemma kriminella i samhällets normsystem?Var fångvårdsreformen således tandlös redan från början? Tidigt framhöll kritikerna, med hänvisning till det ökande antalet intagna på landets anstalter, att reformen inte varit särskilt framgångsrik. Kritiken bemöttes av representanter för fångvården, och en av dem,Torsten Eriksson, senare generaldirektör för kriminalvården, sammanfattade skeendet med orden: “Till det yttre är inte så mycket förändrat.Till det inre är däremot anstalten totalt förändrad.” Samtidigt konstaterade han att: “revolutionerande nydaningar av hela behandlingssystemet” övergivits.14 11 “Förbättrade levnadsvillkor och andra orsaker har lett till att udden i straffhotet numera med fog kan sägas bero på frihetsberövandet i sig självt och inte på den större eller mindre strängheten i genomförandet.”Kommittén för anstaltsbehandling. SOU 1971:74, s. 7. 12 Jfr avsnitt 1.5.3. 13 Jfr avsnitt 7.3. 14 T. Eriksson, 1967, ur epilogen. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 30
i nl e dn i ng 31 Men på vilket sätt var det nya behandlingssystemet verkligen nytt i kvalitativ mening? Åtskilliga av de behandlingsprinciper som fångvårdsreformen byggde på, som utbildning, arbete,moralpåverkan och disciplinering, hade i själva verket funnits med i försöken att rehabilitera och resocialisera dömda brottslingar sedan mycket långt tillbaka. De teoretiska motiven för frihetsstraffen har skiftat över tiden och många goda intentioner hade inte kunnat omsättas i anstaltsmiljöer präglade av ekonomiska, säkerhetsmässiga, kunskapsmässiga, miljömässiga och känslomässiga begränsningar.15 Det finns även fog för att ifrågasätta om inte själva idén att rehabilitera och återanpassa kriminella är en orealistisk utgångspunkt, eftersom många fångar stått helt utanför det samhälle som de ska återanpassas till. Recidivforskningen förutsätter att det går att mäta effekterna av den behandlingsorienterade straffverkställigheten och i förlängningen även de effekter som fångvården genererar.Visar sig effekterna negativa kan detta indikera att behandlingsmodellen misslyckats, inte att behandling saknats. Kriminalvårdens företrädare tycks däremot ogärna vilja ifrågasätta VL:s effektivitet, som tagits mer eller mindre för given.16 Denna inställning har sedan blivit betraktad som vedertagen även inom rättsvetenskapen.17 Men det har även funnits kritiker inom forskarsamhället som påtalat det bristande intresset för empirisk forskning på straffverkställighetens område.18 Alvar Nelsons slutsats är värd att fundera över: “Straffrättsteorierna och än mera de ledande politikernas inställning till brott och straff har påverkat utvecklingen fram till våra dagar långt mera än den empiriska forskningens resultat.”19 Ambitionen med detta arbete är således även ett försök att synliggöra empirisk forskning inom rättsvetenskapens fält. Studier av kriminalpolitiska utredningsbetänkanden ger lätt intrycket att kommittéer hyser en grundmurad skepticism mot äldre eller gällande rättsreglers förmåga att få genomslag. I Strafflagberedningens betänkande angående “verkställighet av frihetsstraff ” framhölls att inga genomgripande förändringar beträffande behandlingen av fångar eller anstalternas utformning skett sedan den första Kungl. förordningen av år 1857 trädde 15 SOU1944:50, s. 132 f. 16 Jfr Sundin, 1970, om motiven bakom individualprevention och hur rehabilitering ibland motsvarades av en önskan om en reaktion på en kriminell handling. 17 Strahl, 1967, s. 52. 18 Anners, 1983, s. 151. 19 Nelson, 1988, s. 22.
i kraft.Diskussionen återkom likaså vid den individualpreventiva epokens slutskede vid 1974 års kriminalvårdsreform. Då underströks att man borde eftersträva en anpassning av regelverket till den utveckling som ägt rum på några fängelser, och kritik riktades mot att flera av åtgärderna inte hade lämnat initieringsstadiet. I vissa fall hävdades det att förändringarna enbart låg på ett terminologiskt plan, medan innebörden för den enskilde var försumbar. Disciplinstraff på fängelse tillhör den kategori som nämns som en förtäckt realitet.20 Sammantaget ger detta bilden av att rättsteoretiska och rättspolitiska ambitioner jämte lagstiftande åtgärder låg före den faktiska intentionen att implementera behandlingslinjen i svensk fångvård, även om vissa enskilda anstalter uppfyllde lagstiftningens mål i varierande omfattning. Raoul van Caenegem hävdar att rättsutvecklingen inte enbart är en manifestation av en ideologi utan att rättsutvecklingen är en maktkamp mellan rättens aktörer – rättsvetenskaparen, lagstiftaren och domaren – genom att de representerar skilda politiska och sociala ambitioner.21 Drivet till sin spets ifrågasätts således om den teoretiska ambitionen att implementera behandlingstanken verkligen förenades med de reella förutsättningarna inom fångvården. Problematiken uttrycks i form av en eventuell verklighetsklyfta22 mellan teori och praktik. Förhoppningen är att en grundläggande studie av denna maktkamps överensstämmelse har ett betydande forskningsintresse avseende såväl faktiska resultat av tidigare inte granskat forskningsunderlag som metodologiskt nyskapande ställningstaganden. Avhandlingens övergripande syfte är således att ur ett rättsvetenskapligt perspektiv undersöka en eventuell verklighetsklyfta mellan lagstiftningens ideal och anstalternas faktiska verklighet vid ikraftträdandet av 1945 års fångvårdsreform. För att uppfylla syftet består avhandlingen av tre delar: först en introducerande del I, sedan tre delstudier om behandlingstanken i del II och avslutningsvis en utvärdering och konklusion jämte avslutande reflektioner om utvecklingen i del III. För att systematiskt klargöra de specifika frågeställningarna i respektive delstudie sker en genomgång av arbetet. I denna omarbetade utgåva har rättens aktörer, här 20 Vård och vakt – Farväl! TfKv, 1964, nr. 3, Ingemar Lundqvist, s. 2. Något om fängelsesamhället, 1967, nr. 2, Marnell, s. 10. 21 van Caenegem, 1996, s. 108-109. 22 Jfr kapitel 9 rörande verklighetsklyftan mellan idealbild och realitet. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 32 1. 3 sy f tet och s p e c i f i ka f r åg e st ä l l n i ngar
i nl e dn i ng 33 representerade av rättsvetenskaparen, lagstiftaren och verkställaren, tydliggjorts genom van Caenagems resonemang om en maktkamp.Avsikten är härigenom dels att fördjupa den teoretiska ramen, dels att ge avhandlingen en handfast struktur. I den introducerande del I, Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext, är syftet att sätta in den svenska fångvården i dess breda samhälleliga kontext och underbygga de tre delstudierna av behandlingstanken. Bakgrunden till fångvårdsreformen redovisas genom en mer deskriptiv studie av skeenden som ansetts avgörande för utvecklingen. I kapitel 2 sker en studie av de ledande straffrättsprinciperna under tvåhundra år, där svensk fångvård delvis sätts i ett internationellt perspektiv. I kapitel 3 avhandlas modeller för frihetsstraff i utländska rättsordningar. I kapitel 4 upptas brytpunkter i behandlingstankens idéhistoria fram till 1930-talet. Denna utgåva av avhandlingen innehåller en mer omfattande redogörelse av de partiella anstaltsreformerna som föregick reformen.23 I del II genomförs Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård 19301950.Tidsperioden är koncentrerad till dessa år eftersom den moderna fångvården ofta anses ha sitt offentliga genombrott vid ikraftträdandet av 1945 årsVL.24 Karakteristiskt för fångvårdsreformen är portalparagrafen i VL, inte minst eftersom den införlivade den individualpreventiva behandlingstanken. Den första delstudien omFångvårdsreform som social ingenjörskonst? inpassar ämnet i den välfärdsstatliga ramen, genom vilken förutsättningarna för 1945 års verkställighetslag i stort sett blir givna. De kriminalpolitiska ingenjörernas roll för fångvårdsreformen granskas i kapitel 5. Den straffteoretiska diskursen förs lämpligen i anslutning till dessa resonemang. Övergripande är syftet att utreda de tongivande kriminalpolitiska och rättsvetenskapliga aktörerna och analysera hur en eventuell maktkamp mellan dem kom att påverka tillkomsten av 1945 års verkställighetslag. Samtidigt diskuteras även välfärdsstaten översiktligt utifrån visionen om ett väloljat maskineri. Resultatet av studien sammanställs med delstudie två för att skapa ett underlag för idealbilden av fångvården.25 23 Till stor del ingick åren1920–1940 tidigare i delstudie ett men redogörelsen för upprinnelsen till reformen ingår numera mer renodlat i denna introducerande del. 24 1906års VLutgjorde kulmen för isoleringstanken. Det förekom även revisioner 1916 och1964som lagstiftningsmässigt inte medförde några radikala förändringar för verkställigheten. 25 Vad som beskrivs som Folkhemsanstalten utgjorde tidigare kapitel 6 men då denna del i stort utgör en undersökning av anstaltsväsendet utifrån SLB, det vill säga resultatet av lagstiftarens arbete, ingår i denna utgåva huvudsakliga delar i kapitel 7.
Fokus i den andra delstudien, Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord, utgör lagstiftningsprocessen vid stiftandet av1945 årsVL.Här genomförs en ingående granskning av lagens tillkomsthistoria med tonvikt på den individualpreventiva behandlingsmodellens bakomliggande motiv1930– 1950.Mer specifika frågor att besvara:Utgjorde 1945års fångvårdsreform ett systemskifte? Om det är skönjbart, på vilket vis var verkställighetslagen innovativ? Präglades den individuella behandlingsidén av samtidens kriminalbiologiska strömningar? Är en kamp mellan lagstiftarnas intentioner identifierbar, i synnerhet avseende implementeringen av en individualpreventiv behandlingslinje? Genom en ingående undersökning av lagstiftningsprocessen upptas i forskningsuppgiften såväl förutsättningar och tillvägagångssätt som lagmotiv bakom reformsträvandena. Speciellt motiven enligt portalparagrafen 24 §VL att rehabilitera och resocialisera intagna. Unikt är att studien omfattar tidigare inte granskat, osorterat arkivmaterial från Strafflagberedningen. Delstudien avslutas, som ovan anges, med en redogörelse för strafflagberedningens utveckling av vad som här beskrivs som folkhemsanstalten, kapitel 7. I den tredje delstudien, Behandlingstanken materialiserad i centrala klientregistret, undersöks i vilken mån verkställighetslagens ledande principer faktiskt tillämpades inom fångvårdsväsendet.Undersökningen bygger på en empirisk studie av 1938 års centrala klientregister fram till dess reformen fått laga kraft. Den mer specifika frågan som ska besvaras i kapitel 8 lyder:Vad innebar den individualiserade behandlingen rent handgripligt när den välljudande teoretiska och politiska retoriken transformerades in i anstalternas vardag? Del III utgörs av Utvärdering och konklusion som är en samlad analys och utvärdering av behandlingstankens inflytande på området.Här utgör kapitel 5-7 en tänkt idealbild medan kapitel 8 utgör den faktiska implementeringen av reformen i fängelserna.Avsikten är att undersöka de resocialiserande förutsättningarna och åtgärderna och hur de har använts i försöken att återanpassa kriminella. Det sker genom att underlaget för en tänkt idealbild sätts i relation till utvecklingen av verkställigheten i praktiken, för att förhoppningsvis kunna svara på frågan om behandlingstankens faktiska trovärdighet och realism; alltså om det fanns en verklighetsklyfta mellan den kriminalpolitiska och lagstiftande intentionen å ena sidan och den faktiska verkställigheten på anstalterna å andra sidan. Den individualpreventiva behandlingsmodellen i svensk rättstradition, mot bakgrund av 1945 års fångvårdsreform, diskuteras i kapitel 10. Här sker en avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradif äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 34
i nl e dn i ng 35 tion, som även inkluderar reflektioner om den individualpreventiva behandlingsmodellen under 1900-talets senare hälft. I rättshistoriska avhandlingar hänvisas ofta till så kallad traditionell rättshistorisk metod, vilket låter sig göra när forskningsuppgiften i hög utsträckning är baserad på ett brukligt rättsvetenskapligt källmaterial.Metoden utgår från en rättshistorisk tradition att beakta förändringar på området, dess utveckling till innebörd och orsak över tiden.26Till stor del kommer även detta arbete att, utifrån given definition, använda detta tillvägagångssätt. Emellertid har vissa frågor gjort det nödvändigt att gå utanför denna metod för att belysa området. Det sker i synnerhet vid studien av centrala klientregistret som är inspirerad av grundad teori. Avhandlingen har ett tvärvetenskapligt perspektiv genom huvudsakligen kriminologiska och rättssociologiska utblickar. Avhandlingens del I utgår i huvudsak från litteraturstudier och är huvudsakligen deskriptivt. Genomgående är att den historiska utvecklingen presenteras utifrån nyckelperioder och har en betydande bredd för att innefatta teoretiska, lagstiftande och verkställande implikationer på straffverkställighet. Likaså har fångvårdsreformens betydelse satts in i sin samhälleliga kontext, varför utvecklingen systematiskt har avgränsats genom mer avgörande kriminalpolitiska skeenden. Akademiska aktörer framträdde frekvent på den kriminalpolitiska arenan och meningsutbyten studeras inte enbart genom traditionell doktrin utan i högre utsträckning utifrån diskussionen på offentliga arenor. Däremot läggs i huvudsak arkivmaterial till grund för den explorativa framställningen utifrån en traditionell rättshistorisk tradition i del II.Huvuddelen av källorna är hämtade ur lagstiftningsmaterial, som även innefattar otryckt material. Då den individualpreventiva behandlingstraditionen i 1945 års fångvårdsreform granskas undersöks såväl utformningen av de intagnas straffverkställighet som anstaltsväsendets förutsättningar. Den tredje studien bygger på en undersökning av Fångvårdsstyrelsens centrala klientregister. Anteckningarna fördes av fångvårdspersonalen 26 En grundläggande förståelse vid avgörande ställningstaganden har inhämtats från bland andra Peczenik, 1988,Alvesson och Sjöberg, 1994, Cotterrell, 1992, Hood och Sparks, 1973 samt sammanställningar av forskning på området såsom Nyquist (SOU 1992:80). 1. 4 metod och mate r i al 1.4.1 Metod
under verkställigheten och avsikten var att dessa skulle ligga till grund för strävandena att rehabilitera och resocialisera de intagna inför frigivningen.27 Det är således personalens tolkning av verkställighetslagens målsättning som ligger till grund för studien, d.v.s. tolkningar av de fängslades behov sådant detta uppfattades av myndighetspersoner på central och lokal nivå. Metodologiskt kan säkert kritik riktas mot objektiviteten i detta källmaterial, men det ger trots allt en bild av de behandlingsåtgärder som faktiskt vidtogs gentemot de intagna under vistelsen på anstalterna. Möjligheten att återge en tillförlitlig bild av hur verkställigheten reformerades ökar å andra sidan eftersom systemet är relativt statiskt i ett slutet anstaltssystem, omgärdat av ett uttömmande regelverk. Studien är unik och bygger på ett rikt, outforskat och relevant material från centrala klientregistret. Då ingen tidigare studie av behandlingstankens implementering på institution finns att tillgå har ett induktivt förhållningssätt till data bedömts som metodologiskt framkomligt och studien är inspirerad av grundad teori. Detta förhållningssätt anses passa på ett fält som är relativt outforskat eller när man vill anlägga ett nytt perspektiv på området. I denna omarbetade utgåva har tillvägagångssättet utvecklats genom att Kathy Charmaz arbete bidragit till att fördjupa den vetenskapliga och metodologiska diskussionen, dels för att detta vetenskapliga förhållningssätt på centrala områden överensstämmer bättre med studien av centrala klientregistret, dels för att förtydliga och underlätta tillgängligheten av studien. I förhållande till den klassiska grundade teorin behandlas därför mer framträdande avvikelser i kapitel 8.Tillämpningen av grundad teori innebär att metoden redovisas stegvis under arbetets fortskridande. Metodologiskt är avsikten att grundad teori ska leda fram till teorigenerering. I del III sker utvärdering och konklusion där en modell utvecklas för detta ändamål. Problematiken med en eventuell verklighetsklyfta mellan teori och praktik kan inte besvaras enbart mot bakgrund av en traditionell juridisk metod utan här sker en vidare tolkning av den ideologiskt och faktiskt utformade rättsutvecklingen. Drivet till sin spets ifrågasätts således om den teoretiska ambitionen att implementera behandlingstanken verkligen var förenlig med de praktiska möjligheter som faktiskt fanns på fängelserna. 27 Jfr metodtillämpning i Marja Taussi Sjöbergs “Dufvans fångar” (1986), där hon relaterar lagstiftningen till den praktiska tillämpningen för att se hur fångvårdsidéerna i praktiken tillämpades på fängelserna. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 36
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=