t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 96 sättningar för möten.208 Som tidigare nämnts var också tingshållningen överlag i förändring i och med statens tydligare inblandning i den lokala rättsskipningen. Frågan är vilken roll rummets utformning spelade i ett sådant förändringsförlopp? Lagen underlättade och påskyndade sannolikt förändringarna,men det är viktigt att poängtera att de funktionsspecifika tingshusen inte tillkom tack vare lagstiftningen. I många delar av landet förekom tingshus sedan ett hundratal år tillbaka. Kanske skulle lagtexten snarare betraktas som effekten av ett förändringsförlopp som redan hade påbörjats under 1600-talet och som omfattade både juridiska och rumsliga aspekter av rättsskipningen. Den mest anmärkningsvärda skillnaden mellan lagkommissionens fyra olika förslag är att man i det sista förslaget, som presenterades 1731, förde in frågan om rumslig utformning.Någon gång mellan1713och1731 arbetades kapitlets nya ordning fram, olika byggnadskategorier gavs separata paragrafer, och framför allt gavs precisa direktiv för hur tingshuset skulle se ut.209“Ther ska wara en stugu så stor som tarfwas, och twenne kamrar […]”, hette det i den föreslagna lagtexten som sedan kom att antas tre år senare.210 Eftersom det inte förekommer några diskussioner i de protokoll somWilhelm Sjögren valde att publicera, vet jag inte varför eller på vems initiativ nyordningen kom till.211 Rättshistorikern Stig Jägerskiöld skriver i generella ordalag om tiden efter 1718 att den politiska förändring som skedde i samband med Karl XII död innebar att lagtexterna också lades fram för ständerna för överprövning. Möjligen hade denna demokratisering av processen betydelse för lagtextens utformning och innehåll, men det tycks saknas en debatt som rör detta kapitel i byggningabalken. Den mest intressanta frågan går emellertid inte att besvara: Vilka föreställningar om rättsskipningen låg bakombehovet att precisera byggnadernas rumsstruktur i lag, och vad innebar den formulering som till slut kom till stånd? 208 Myrdal, Janken (red.), Det svenska jordbrukets historia, bd 2, Jordbruket under feodalismen: 1000-1700,Natur och kultur/LT i samarbete med Nordiska museet och Stift. Lagersberg, Stockholm, 1999. 209 Även prästboställets utformning reglerades i detalj. 210 1734 års lag, BB, kap 26, §4. 211 Observera att jag grundar det på Sjögrens bearbetning av kommissionernas handlingar, en bearbetning som rättshistorikerna emellertid hävdar är sann gentemot de handskrivna dokumenten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=