rummet och r ä t te n 93 brist, som är til tingzstugur, nemndemäns löön etc”, medan en annan påstod att saköret, det vill säga bötespengarna varav en del tillföll häradet, inte alltid redovisades till kammarkollegiet, utan fördelades efter häradsnämndens behag.206 Häradet skulle enligt honom ha större möjligheter än vad som i regel framkom, att uppföra en tingsstuga med allmänna medel. Det finns ytterligare några viktiga skillnader mellan de fyra olika lagförslagen som kommissionen lade fram. I de tre första förslagen, 1692, 1694 och 1713, fastställdes tingshusbyggnadsskyldigheten i en paragraf som redovisade direktiv för alla “allmänna lands-, härads- och sockenhus”, men i den senare antagna lagtexten kom de olika byggnadskategorierna kyrka, prästboställe, tingshus och tiondebod att behandlas i nämnd ordning och i separata paragrafer.Av någon anledning var det viktigt att särskilja byggnaderna, vilket tycks tillmäta dem större betydelse. En annan skillnad från den slutgiltiga lagparagrafen är att de första förslagen var mer precisa beträffande materialet till tingshusets uppförande: “må den som sielf nödig skog eij hafwer der till af landz och häradsallmenningz ofruchtsamme trä och wärke taga.”207 Formuleringen antyder att kommissionen förställde sig att de tingshusbyggnadsskyldige genomförde tingshusbygget med hjälp av bidrag in natura. Dessutom visar det att man förutsatte en tingsstuga av trä och erbjöd därför möjligheten att göra uttag från allmänningarna för den som saknade eget timmer eller virke att bidra med. Lagkommissionens diskussioner ger ingen klar bild av hur ledamöterna föreställde sig tingshusen och troligen fanns vid denna tid inte ett utan flera sätt att tänka och bygga tingshus. Det sena 1600-talets tingshus framträder snarast som en rad situationsbilder - ting hölls i olika gårdar, ting hölls på länsmans gård, tingsstugor kringskars av täta byar, det fanns små tingsstugor och stora tingshus, timrade tingshus och tingshus av tegel och kalksten. Kanske hade lagkommissionen högst varierade erfarenheter av tingsställena och det är känt att landet präglades av stora skillnader i befolkningstäthet, skattekraft och geografiska förut206 Sjögren 1, s. 362. 207 Sjögren4, s. 301. Kommentaren om“ofruktsamma träd” är märklig.Träd som inte gick att nyttja som timmer eller som virke i gärdesgård torde ha varit värdelöst i byggandet av tingshus. Förmodligen syftade man på fruktträd, ekar eller träd för hamling, eller avsågs sämre virke som inte var tänkt för annat ändamål. Det senare verkar dock underligt eftersom dessa träd inte borde ha varit aktuella för husbygge ändå.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=