t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 84 rikören Beurling från Norrköping.”184 Det fanns två bröder Beurling verksamma i Norrköping på 1790-talet, Carl Fredrik som var bildhuggare, förgyllare och spegelmakare, och Johan Magnus som var möbelfabrikör.185 Det omkring femton centimeter höga podiet upptog nästan halva tingssalens golvyta mot den södra gaveln, och avgränsades mot åhörarna på den norra sidan av ett skrank med smala spjälor och en öppning mitt för domarens plats. Han satt upphöjd ytterligare en nivå vid ett skrivbord som passade precis på hans lilla podium. På båda sidor fanns smala väggfasta bänkar för häradsnämnden samt ett mindre bord för skrivaren. Huruvida åhörarna satt eller stod går inte att säga, idag finns stolar i salen men någon sådan räkning förekommer inte i handlingarna från 1700-talets sista år. Fabrikören Beurling fick däremot betalt för “bänkarna i tingssalen” men det kan mycket väl ha varit nämndens väggfasta bänkar som avsågs.186 I salens östra vägg öppnade sig dörrarna till domarens och skrivarens rum och mellan dem stod en väldig rörspis. Med undantag av tingssalen och förstugan försågs alla rum i huset med mörkt grönglaserade kakelugnar på svarvade träben. Ugnen i häradshövdingens rum skilde sig inte från övriga, vilket ofta var fallet i andra tingshus från tiden. Det vanliga var då att domarens kammare var den enda som försågs med en kakelugn.Att alla rum i Fillinge, även kamrarna på vinden, fick eldstäder tyder på att man räknade med att nyttja dem ofta och inte bara sommartid, för övernattning och andra sammankomster. Det är svårt att säga hur de rummen var möblerade. När andra tingshus uppfördes vid samma tid avlönades snickare för tillverkning av möbler och köksgeråd, men så precisa kvitton har jag inte hittat gällande Fillinge. Snickeriarbete avlönades visserligen, men i övrigt rör de enda uppgifterna införskaffande av eldgafflar, och byggande av skåp (contoir) i köket och i utrymmet mellan tingssalen och matsalen.187 Alla rum i 184 LV, BHA,Handlingar rörandeTingshusbyggnad etc., Sammanställning av räkningar 1793-1797 undertecknad av sekreteraren Bergius 11 mars 1797. 185 Cnattingius, s.76. Jag har inte funnit någon uppgift som visar vem av dem som stod bakom arbetet men enligt Cnattingius, tidigare landsantikvarie och konsthistoriker i Östergötland, var det den sistnämnde av dem. 186 LV, BHA,Handlingar rörandeTingshusbyggnad etc., Sammanställning av räkningar 1793-1797 undertecknad av sekreteraren Bergius 11 mars 1797. 187 LV, BHA, Handlingar rörande Tingshusbyggnad etc, Kronolänsman Sondéns räkningar 1796.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=