rummet och r ä t te n 79 det finns kvitton på 28 000 spån, inköpta från olika bönder i trakten. Det är troligt att taket färdigställdes under hösten och att murstockarna då sattes upp i det stora huset. Under 1793 fortsatte man köpa in och arvodera personer för transporter av murtegel och kalk, bräder, järn, spik och spån. En glasmästare arvoderades för fönsterarbete i det stora och det lilla huset, enstaka dagsverken avlönades och utbetalningar gjordes till bönder i Fillinge för hantverkarnas mathållning och kvarter, budskickning och inte minst skjutsar.“Skjuts av handtwärkare till och från Norrköping med werktygen”, är exempel på en tämligen stor utpost.175 I mars 1794 skedde utbetalning till en snickare för fönsterluckor, och först året därpå betalade länsman en hantverkare för läggande av golv och tak. 1796 röjdes så platsen kring tingshuset och uthusen från sten och skräp och ett staket sattes upp kring hela området. I november fick målaren betalt för måleriarbete på husets snickerier, även väggarna och skåpen i några rum, en snickare för färdigställandet av trappan till övervåningen, och en annan för “ombyggnad av planerne i tingshussalen”, vilket sannolikt avsåg podiet.176Tyvärr framgår inte på vilket sätt “planerne” behövde byggas om. Året därpå fick målaren betalt för de sista strykningarna av lister och karmar i huset och dessutom fick en smed betalt för “gångjärn och reglar för dörrarna till domsätet”, vilket är intressant eftersom sådana dörrar saknas idag. Sannolikt syftade man på grindar i skranket, även om formuleringen faktiskt antyder att domsätet, som var placerat på ett litet podium på det stora podiet, också omgärdades av ett skrank med dörrar.Vi kan helt enkelt inte med säkerhet veta hur salen såg ut när den stod färdig, inredningen som vi ser idag är utan tvivel mycket gammal men under det första århundradet gjordes sannolikt smärre modifikationer som inte dokumenterades. Fabrikören Beurling, som tillverkade möblerna till och utförde marmoreringsmåleriet i salen, finns inte noterad förrän i sammanställningen av räkenskaperna på våren 1797 men det är sannolikt att han utförde arbetet en tid innan dess. 1797 sammanställde kronolänsmannen Sondén de avslutande räkenskaperna. Han hade noggrant förtecknat alla personer som hade utfört arbete eller på annat sätt bidragit till bygget, med titel och allt, och att döma av deras titlar var det såväl bönder, soldater, mjölnare, fabrikörer och handelsmän som snickare, smeder och andra hantverkare bland 175 LV, BHA, Handlingar rörande Tingshusbyggnad etc, Räkning 11 mars 1797. 176 LV, BHA, Handlingar rörande Tingshusbyggnad etc, Räkningar 1794-1797. Räkningen på ombyggnad av “planerne” är daterad 14 juni 1796.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=