t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 78 många andra ärenden på sitt bord. En annan ämbetsman, kronobefallningsmannen Bergius, var också en aktiv man i arbetet. Han arvoderades för än det ena än det andra uppdraget, kanske var det med hans hjälp som Sondén klarade projektledarskapet. På hösttinget hade man gjort en beräkning av åtgång och kostnader, en diger lista med både furu- och grantimmar av väldiga dimensioner. För den största posten, både vad gäller antal stockar och som utgift, stod de 27tolfterna timmer med dimensionerna 12aln/7,2meter långa, och12tum/30centimeter i diameter,“i lilländen” som det preciserades i förteckningen.173 Det framgick också att man som väggtimmer tänkte sig använda furu medan bjälklag och remstycken skulle vara av gran, liksom planket till bland annat spånbotten. Hur materialet därefter forslades till platsen och varifrån det köptes framgår vanligtvis av handlingarna, med ett undantag: timret. Kanske beror det på att timret inte genererade en ekonomisk transaktion, om tingshusbyggnadsskyldiges olika sockenmän med gemensamt arbete skaffade fram det till platsen. Det är likväl märkligt att det vare sig beskrivs eller nämns i den utförliga dokumentation som länsmannan ansvarade för.Vi vet därför inte huruvida man valde att följa den materialförteckning som hade upprättats och godkänts vid tinget. Av räkenskaperna kan vi dra slutsatsen att arbetet startade redan under vårvintern1791och kom att engagera ett stort antal människor. Vid sommartinget i juni samma år antecknade häradshövdingen Carl Brandt i domboken att tinget hölls “i tingshuset vid Fillinge”, men vi får tänka oss att det vid denna tidpunkt fortfarande var i Starrgårdens rusthåll man höll förhandlingarna och enligt länsmans räkenskaper fick rusthållaren betalt för tingshushyra för hela året 1792 och 2/3 av året 1793. Utan att här återge händelseförloppet månad för månad tyder räkenskaperna från sommaren och hösten1791 på att byggmästaren då hade fullgjort en stor del av sitt arbete eftersom han utkvitterade den andra delen av sitt arvode.174 Sannolikt stod timmerstommen färdig under våren eller sommaren, då man också påbörjade arbetet med stengrunden till arrestbyggnaden och vagnshuset. Därutöver gjordes inköp av brädor, murtegel samt grå och vit kalk och spånspik och järnplåt inhandlades i Norrköping och bruket i Åtvidaberg. Under våren och sommaren1792arvoderades en person för arresthusets upptimring, och 173 LV, BHA, Handlingar rörandeTingshusbyggnad etc Materiallista, hösttinget 1790. 174 LV, BHA, Handlingar rörande Tingshusbyggnad etc, Kvitto 11 oktober 1791, undertecknat Caspar Seurling.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=