t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 76 intendentsämbetets planritning gällde visserligen bara bottenvåningen, men av fasadritningen framgår att huset inte skulle byggas med en frontespis och på så vis påverkades vinden ändå eftersom det stora mittrummet, som var tänkt att fungera som allmogens rum, därmed bara fick ett litet runt fönster och med svårighet kunde inredas. Slutligen fanns en betydelsefull skillnad som handlade om rummens tänkta funktioner. I stället för rum för rättssökande kallades i ämbetets ritning detta utrymme nämndens rum, och istället för kronobetjäningens rum fanns “matsal som också kan nyttjas för parterna”. Det framkommer inte om tanken var att kronobetjäningen och de rättssökande istället skulle tilldelas rum på vinden. I ett memorial skriver ansvarig arkitekt att ritningarna till tingshusbyggnaden innehåller “uti ett Tingshus erforderliga rum” och dessutom med bekväm indelning.169 Han skriver vidare att ritningarna baseras på häradets förslag,men kommenterade inte det faktum att några av de aktörer som häradet ville tilldela egna rum, blev utan i hans version. Det finns ingen tydlig förklaring till varför överintendentsämbetets arkitekt ändrade rummens benämningar. Förutom lagtexten och förordningen saknades direktiv att rätta sig efter och det fanns inga mönsterritningar som kunde fungera som rättesnöre. Den uppsättning funktioner som föreslogs utgjorde inte ett obligatorium, och ser vi till andra godkända tingshusritningar från tiden framgår att den heller inte kan förklaras av gängse praxis.170 Inom vissa ramar varierade funktionerna från en godkänd tingshusritning till en annan utan synbar logik.Kanske handlade förändringen om att markera att tingshuset i första hand skulle tjäna rättens behov och därför skulle nämnden, domaren och parterna ges rum på bottenvåningen. Tingshuset uppfördes på en stenig höjd som tillhörde en av gårdarna i den norra delen av byn Fillinge.171 Vilka motiv som låg bakom lokaliseringen i byn framgår inte av källmaterialet men sannolikt bidrog det 169 Riksarkivet (RA),Överintendentsämbetets arkiv (ÖA), FIbaa:1, Ärenden rörande profana byggnader i landsorten,Osignerat utkast till memorial, daterat Stockholm 20 april 1790. 170 Jag har granskat samtliga tingshusritningar som finns arkiverade i överintendentsämbetets arkiv. RA, ÖA, Profana byggnader i landsorten. 171 Cnattingius skriver att tomten förvärvades av Fillinge rusthåll. Lantmäterikartor från storskiftet 1774 och 1776 har tyvärr blivit ihoplimmade och visar därför inte Byggskedet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=