i nl e dn i ng 64 Under 1700- och 1800-talen varierade tingshållningens geografiska förutsättningar avsevärt mellan olika delar av landet. Indelningen i härader, tingslag, skeppslag och bergslag var visserligen etablerad sedan 1600-talet och i de landskap som blev svenska övertogs den danska härads- och norska tingslagsindelningen.156 Men de olika häradernas/ tingslagens etc geografiska omfattning varierade stort. 1670 var till exempel hela det dåvarande landskapet Västerbotten en enda domsaga, och när landskapet delades in i tingslag omfattade de ofta en enda socken som till ytan kunde vara flera gånger större än ett härad i Götaland. När det kommer till häradsrättens lokaler tycks förhållandena också ha varierat. Förutom ett litet antal bevarade byggnader från tiden och en uppmätningsritning, är det via domböckerna och de omfattande protokollen från förarbetena till 1734 års lag möjligt att bilda sig en skissartad bild av hur 1600-talets tingshus var utformade.Ytterligare ett källmaterial, som bara anger var tingshusen var belägna, är 1600-talets geometriska kartor. Av domböckerna går det oftast att förstå i vilken socken och ibland på vilken gård tingen hölls, men protokollföraren preciserade sällan i vilken lokal.157 I östgötska och västgötska domböcker från slutet av 1600-talet finns dock dokumenterade resonemang om både förfallna och nya tingsstugor vilka tyder på att funktionsspecifika tingsstugor i dessa härader redan var en etablerad företeelse.158 Hur stugorna såg ut antyds oftast bara, men uppgifter finns om byggnader med fönster och skorsten, kök och kamrar och dimensioner som framstår som ganska rymliga, upp till 27 x 17 alnar det vill säga 16 x 10 meter.159 Ställ Barne 156 Danmark avstod Jämtland, Härjedalen, Gotland, Skåne, Blekinge, Halland (för alltid) och Bohuslän i frederna i Brömsebro1645respektive Roskilde 1658. Skåne fick en ny indelning av domsagor, häradshövdingedömen, som baserades på den danska häradsindelningen. Blekinge gjordes till ett enda häradshövdingedöme bestående av fyra härader. 157 Jag vill återigen betona att mina egna empiriska undersökningar inte omfattar 1600-talet och att följande avsnitt därför bygger på bearbetningar. 158 NMA, DPA, Linköpings tingsrätt,Montelius Lars, Östgötska domsagor och tingsställen, opublicerat manus 1998, FridolfWildtes samtliga undersökningar av västgötska domböcker i Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift iv:10 1937, v:6 1951, vi:2 1960, och vi:6 1967 och Bergstrand, Carl-Martin, Från Borås och Ås härad på 1700-talet, Säffle, 1973. 159 Anteckningen om det fönster- och skorstenslösa huset finns i Bankekinds härads Tingshållningens geografi och rumsliga villkor
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=