Sammanfattning och reflektioner 603 rätta kanslier och permanenta personalbostäder byggdes in i husen, som därmed blev en liten skara människors territorium. När lagkommissionens ledamöter sammanträffade i slutet av1600-talet för att diskutera formuleringen av Byggningabalkens 26kapitel hade de flesta av dem upplevt häradsrättens arbete och några av dem hade sannolikt bevistat ting hållna i ett funktionsspecifikt tingshus. De levde trots allt i en tid när sådana redan förekom, även om husen kallades tingsstugor och ibland utgjorde mycket enkla byggnader. Av allt att döma grundade sig också lagbestämmelsens utformning snarare på erfarenheter från häradsrättens befintliga lokaler, än på visioner om ett framtida rättegångsrum.Tillkomsten av bestämmelsen torde i första hand ha handlat om att knyta rättsskipningen till en plats och framför allt till ett rum.Trots att vare sig rumsdispositionen eller salens möblering reglerades erbjöd själva det inrättade rummet en möjlighet att förutse och kontrollera aktörernas relationer till varandra, och deras beteende i rättegångssituationen. I lagbestämmelsen fanns också ett uttryck för det som senare skulle utvecklas till en av vår tids viktigaste föreställningar om domstolsarkitektur: funktionsseparering. Från det att lagen tillkom 1734 och fram till tingsrättsreformen 1970, kom den gradvis att prägla tingshusen i allt större utsträckning och lagbestämmelsen utgjorde i själva verket den formella startpunkten. Med formuleringen antydde lagstiftarna att tingshuset skulle rymma fler funktioner är enbart rättsskipningen, och att dessa krävde separata utrymmen. Byggnadernas placering i jordbruks- och senare stadslandskapet förändrades också från integration till segregation. I slutet av1700-talet utgjorde tingshusen en del av bystrukturen och marken som avsattes för dem var i regel inte större än grunden de vilade på.Vid sekelskiftet 1900var tomterna stora och husen placerade ett gott stycke från gatan, bakom järnstaket, gräsrondeller eller förträdgårdar. På 1950-talet, när staketen revs och bersåerna ersattes av stenpartier och vattenspel till allmänt beskådande, var det domstolen som tog plats,bostadsfunktionen var nedtonad, vaktmästaren gick fortfarande in bakvägen och övriga personalbostäder var skilda från institutionsbyggnaden.När staten hade tagit över lokalansvaret på 1970-talet uppfördes ett antal tingshus vid Det specifika rummet, de separerade rummen och fördelningen av människor och verksamheter. Om sambanden mellan form och funktion
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=