RB 67

Sammanfattning och reflektioner 599 hade en planerad budget löstes ekonomin likväl efter hand. Mot bakgrund av ovanstående omständigheter bör det också framhållas i vilken stor utsträckning dessa äldsta ritningar efterföljdes, trots omaket, omfattande kostnader och arbete samt det faktum att inga sanktioner drabbade dem som valde att bygga på ett annat sätt än enligt de av Kungl.Maj:t fastställda ritningarna. En slutsats är att de lokala aktörerna var övertygade i sin idé att uppföra tingshuset som en byggnad som skilde sig från allmogens bostadsbebyggelse, vilket också förklarar varför de gjorde sig besväret att korrespondera med överintendentsämbetet i frågan. Vid sekelskiftet 1900kunde fortfarande stora förändringar ske mellan den fastslagna bygglovritningen och det färdigbyggda tingshuset. De handlade i allmänhet om fasadmaterial, detaljarbeten och om salens utformning. Därutöver går det inte att urskilja generella mönster och eftersom förändringarna sällan motiverades i handlingarna vet vi inte vad som förorsakade dem. Salen utgjorde ibland en helt tom yta på ritningen men vanligtvis angav arkitekten podiets omfattning och domarsätets placering. Det fanns dock ingen fastställd eller på annat sätt vedertagen möbleringsplan och såväl arkitekter som tingshusbyggnadsskyldige tycks ha varit osäkra på vilka principer som skulle styra utformningen av rummet. När tingshusen stod färdiga hade formvalen likväl gjorts, men situationen innebar att salarnas inredning varierade från ett hus till ett annat, i synnerhet vad gäller podiets storlek och form, skrankens placering och parternas anvisade platser i rummet. Även på 1950-talet skedde förändringar och kompletteringar i byggprocessens sista skeden och de handlade i första hand om formdetaljer såsom färgsättning, produktval och utsmyckning. Det förekom emellertid också fall där salens inredning gavs en väsentligen annorlunda utformning än den som hade angetts i ritningen. Den ritade salens möblering grundade sig på byggnadsstyrelsens normalplan från1935,medan salen i sin färdiga form saknade normalplanens skrivardike och dubbla avskrankningar. Dessutom satt rätten vid ett enda långt bord med plats för notarien, istället för det i planen uppdelade bordet med sitt framskjutna domarsäte. Förändringen medförde en enklare möblering som gav större utrymme åt parterna, och den antyder att aktörerna fortfarande sökte efter en form som motsvarade den nya processordningens förfarande. En viktig anledning till varför tingshusens utformning förändrades in i det sista skedet av gestaltningsprocessen var att det saknades en vedertagen idé om vilken form som motsvarade funktionen. Aktörerna prövade sig fram. Hur högt ska podiet vara, 20 centimeter?

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=