rummet och r ä t te n 598 ombuden inom tingshusbyggnadsskyldige. Gestaltningsfrågorna i sig tycks ha varit utan sprängkraft och de allra flesta val överlät man åt byggmästaren och arkitekten. Om ritningen som källmaterial skriver Henrik O Andersson att den fungerar som förbindelse mellan “föreställningar om den fullbordade byggnadens funktioner och upplevelsekvaliteter och byggandet, alltså lokaliseringen och den fysiska produktionen av byggnadsverket.”1007 Undersökningarna visar också att det förekom skillnader mellan det föreställda, ritade tingshuset och tingshuset i sin byggda form. Förbindelsen mellan föreställning och byggnad var dock sällan bruten. Oftast handlade skillnaderna om förskjutningar och nyanser, men det hände ibland att det förekom tydliga och omvälvande förändringar. Under 1700- och början av1800-talen kunde de vara uppenbara och betydelsefulla för både framtoningen och bruket av byggnaden, medan de på 1900-talet oftast handlade om detaljer som fick mindre konsekvenser. Att skillnaderna blev allt mindre förklaras dels av karaktären på bygghandlingarna som gick från låg till hög detaljerings- och regleringsgrad, dels av framväxten av det moderna samhällets planeringsinstitut och lagstiftning. I materialet finns inget som tyder på att tingshusen kring sekelskiftet 1800 uppfördes med mindre dimensioner eller mer ålderdomliga konstruktioner än de överintendentsämbetets arkitekter hade föreslagit. Lokalsamhällets översättning av ritningarna, som de i regel själva hade formulerat förutsättningarna för, innebar inte generellt en enklare byggnad. Avvikelser från och kompletteringar av ritningarna gjordes visserligen regelmässigt, framför allt i fråga om takformen och rumsdispositionen, men det saknas ett tydligt mönster. Som jag tolkar förändringarna berodde de i stor utsträckning på ritningarnas schablonmässiga karaktär, som lämnade stort tolkningsutrymme åt byggmästaren och också fordrade av honom att han själv löste de konstruktiva uppgifterna. Därutöver avgjordes utfallet av de lokala förutsättningarna, vilka material som kunde införskaffas och levereras och vilka kompetenser som kunde uppbringas. Slutligen fanns det inte heller några tungt vägande skäl att följa ritningen med exakthet, även om tingshusbygget Tingshus utan given form. Om skillnader mellan ritning och färdig byggnad 1007 Andersson, Henrik O.,‘Arkitekturritningar.’, Bebyggelsehistorisk tidskrift., 1984(Nr 7), s. 57-66, 1984, s. 57.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=