domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 552 formade arkivutrymmena för båda domsagorna i källarvåningen.”958 Sannolikt framhölls arkivets förtjänster ofta med emfas av den person som visade runt pressen, alla tidningsartiklar från tiden återkommer nämligen till det i sina beskrivningar. Som jag redan har skrivit om och strax skall återkomma till bestod också arbetet vid en domsaga i oändligt pappersarbete, inte minst fastighetsärendena krävde ordning i och tillgång till arkiven. Det är i det ljuset vi bör se framhållandet av det nya brandsäkra arkivet, vars betydelse för verksamheten inte kunde nog betonas. I sin undersökning av det svenska kommunhusets förflutna och dess innebörder, listar Karin Arvastson och Cecilia Hammarlund-Larsson ett antal egenskaper som de påstår ingick i den offentliga arkitekturens koncept: “professionell formgivning, varaktighet, värdebeständighet, exklusivitet med dyrbara material som håller länge och tål att användas av många.”959 I sin byggda form skulle tingshusen också kunna karaktäriseras enligt dessa kriterier, med ett tillägg eller modifikation. Husen överensstämde i huvudsak med sina föreställda förlagor, men undersökningarna visar också att lekmännen, ledamöterna i byggnadskommittéerna, ingrep i gestaltningsprocessens sista skede för att ge byggnaderna deras slutgiltiga prägel. Det som ändrades i sista stund, eller som aldrig hade preciserats, var i synnerhet möblering, färgsättning och konstnärlig utsmyckning. Uppförandet av1950-talets tingshus innebar flera viktiga rumsliga förändringar jämfört med tidigare förhållanden, men förändringarna inträffade inte plötsligen och de genomfördes inte i ett svep.Vare sig den nya rättegångsbalken eller lagen om bestridande av kostnader för domsagokansli fick omedelbara konsekvenser för byggnadernas utformning. Den grunda rumsstrukturen, som blev regel i 1950-talets hus, var en nygammal plan somAsplund hade framhållit i Listers härads nya tingshus i Blekinge på 1920-talet. Samtidigt som den förverkligades i de nya husen, fortsatte många sekelskiftesbyggnader att användas, trots sina djupa, vindlande strukturer.Och de nya salarna fick förvisso en ny prägel men de inreddes inte efter konsekventa principer, och det fanns ännu tings958 ‘Ett av landets vackraste och mest ändamålsenliga tingshus’, Kristianstads LänsTidning, 1952-12-06. 959 Arvastson & Hammarlund-Larsson, s. 164. Sammanfattning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=