domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 548 Episoderna som skildrades var delvis våldsamma, formspråket häftigt och målningen snarare dominerade än verkade i samklang med arkitekturen. Andra exempel från tiden,med liknande formspråk och utformning, var Erling Ärlingssons kraftfulla landskapsmålning på den konvexa väggen i foyén till tingshuset i Sunne, eller Arvid Jorms väggmålning “Eriksgata” i tingssalen i Skövde, föreställande ett medeltida sällskap på färd genom det skaraborgska landskapet. Efter andra världskriget intog konsten också salarna, och i flera fall försågs även nämndens rum och/eller överläggningsrummet med konst. I salarna placerades den vanligtvis bakom rätten i åhörarnas blickfång och upptog inte sällan större delen av väggytan. Det förekom också andra placeringar, statyer på piedestaler och i nischer, mattor placerade i tomrummet mellan partsborden, och i två tingshus, Skellefteå och Solna, fanns till och med en bonad monterad som ett antependium på fronten av rättens bord.952 Motiven varierade. Det fanns fler verk med rättsligt tema eller motiv, till exempel Tyra Lundgrens stengods “Salomos dom” i Uppsala eller Folke Heybroeks två bonader med citat ur de medeltida Manhelgdsbalken och Köpmålabalken, som gjordes för tingshuset i Solna. I Umeå placerades en nonfigurativ målning av Erik Byström bakom rätten, “Pojken, solen och vindfället” som enligt konstnären själv hade till syfte att “lysa och göra människor glada, så att de struntar i att stå och ljuga.”953 För Söderhamns tingshus skapade Kerstin Ekengren gobelängen “Varv 1962” föreställande ett skrov, och i Huddinge gjorde Einar Forseths en stor målning med fyra figurer som representerade kunskap och kultur, hälsa, liv och välfärd, familj och samfund och arbetsglädje och välfärd. Bildkonsten var inte sällan nonfigurativ. Bland de figurativa märktes många motiv med lokal och ibland lokal rättslig anknytning. Redan nämnda Bertil Landelius fresk “Stad och land” i Kristianstad visade bygdens hantverk och näringar, Bengt Winbergs målning “Stad och land räcker varandra handen” i Skara syftade på den nybildade domstolens invånare, och FolkeTruedssons väggmålning i tingssalen i Stenungsund föreställde just, Stenungsund.954 Till tingssalen i Falköpings nya tingshus gjorde konstnären Ingmar Callenberg och textilkonstnärinnan Ann Borgström, båda från Stockholm, en väv. Den föreställde två stridande män, vilka skulle symbolisera nävrätten, och i bilden finns 952 Den förstnämnda skapad av Liselott Malmsten, den senare av Folke Heybroek. 953 Västerbottens-Kuriren 1958-03-27. 954 Från och med 1944, i enlighet med SFS 1943:391.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=