rummet och r ä t te n 53 vid överintendentsämbetet. Och om huset från sekelskiftet 1900 ville jag veta att det fanns biografiska uppgifter om verksamheten i kansliet, och om1950-talets hus att det i källmaterialet förekom dokumenterade diskussioner om gestaltningen.Djupstudierna redovisar hur det gick till på en plats, vid en tidpunkt - hade jag valt andra hus hade delar av redogörelserna varit sig lika, medan andra hade skilt sig väsentligt. Jag vill gärna betona det, samtidigt som jag också har för avsikt är att i möjligaste mån förhålla mig till det som framstår som generellt respektive unikt. Kapitlen som sorterar under respektive huvuddel har samma rubriker och teman, medan avsnitten som lyder under varje kapitel inte präglas av samma symmetriska förhållanden. I det första kapitlet,“Föreställningar om tingshus”, beskriver och analyserar jag de tongivande aktörernas idéer om hur tingshus bör gestaltas och organiseras rumsligt, såsom dessa kom till uttryck i dokument som tillkom före och fastslog villkoren för byggprocessen, exempelvis lagtexter, förordningar, mötesprotokoll, korrespondenser, ritningar och ekonomiska kalkyler. I det andra kapitlet,“Det byggda” undersöker jag vidare tingshusen i sin uppförda form och relaterar dem till de uttryckta föreställningarna. För att angripa frågorna utgår jag från uppgifter om de i första hand befintliga tingshusens antal, lokalisering, konstruktion, form och rumsliga struktur, i relation till plats och tid.Här gör jag till en början inget urval utan arbetar med samtliga 350 befintliga tingshus av vilka jag har besökt och på plats studerat omkring 330.111Vid sidan om byggnaderna, som utgör den viktigaste empirin, använder jag också tingshusbyggnadsskyldiges protokoll, brandförsäkringshandlingar, syneprotokoll, kart- och fotomaterial.112 Jag ägnar mig främst åt byggnaderna i deras äldsta form, det vill säga såsom de såg ut strax efter uppförandet, men jag kommer också att resonera kring väsentliga omdaningar av äldre byggnader för särskilda ändamål. Det sista kapitlet i varje del,“Rum i användning” rör verksamheterna i tingshusen, hur de kom att brukas och av vem, och här försöker jag relatera analysen till byggnaderna i sin föreställda och byggda form. Källmaterialet består till viss del av samma material som nämndes ovan, 111 Övriga 20 byggnader har dokumenterats av bebyggelseantikvarieYlva Blank och/ eller rättshistoriker ElsaTrolle Önnerfors inom ramen för Dokumentationsprojektet. Det är på deras uppgifter, vid sidan om skriftligt källmaterial och bilder, som jag baserar min kunskap om dessa tingshus. 112 Beroende på när tingshuset uppfördes finns dessa protokoll antingen infogade i domböckerna, eller arkiverade i tingshusbyggnadsskyldiges separata arkiv.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=