rummet och r ä t te n 519 I Skåne ochAle stod tingshusbyggnadsskyldige mot häradshövding och advokater i frågan, medan landsfiskalerna – åklagarna – befann sig än på den ena, än på den andra sidan.Tingshusbyggnadsskyldige anförde närheten till domstolen och ekonomin som främsta argument för att hålla fast vid rådande förhållanden. Häradshövding och advokater, som understöddes av justitiedepartement och hovrätten, anförde en rationell rättegångsordning och den gamla tingsplatsens otidsenliga lokaler som argument för att samla verksamheten till en (annan) plats, och lägga ner de gamla tingsställena. I likhet med dagens förhållanden har jag inte funnit något exempel där de lokala protesterna gav resultat, men precis som vid tidigare sammanslagningar tilläts ofta att det gamla tingsstället användes efter att förändringen hade ägt rum. Det fanns också fler tingshus i bruk 1950 än det fanns tingslag, och det berodde just på att många av de gamla tingslagens tingsställen fortsatte att användas även efter att en sammanslagning hade ägt rum.925 Som i fallet med Kristianstad, där ett sådant förslag diskuterades, framstår lösningen i efterhand som en lokalpolitisk kompromiss och övergångslösning. Den lades inte fram som tillfällig,men precis som idag visade den sig alltid vara det. De gamla tingsställena lades ner inom vanligtvis en tioårsperiod efter sammanslagningen, och det dessutom utan större protester. Det var inte första gången frågor om tingshustomtens lämplighet och läge i relation till ortens övriga funktioner diskuterades i tingshusbyggnadsskyldiges styrelser.Tidigare byggnadskommittéer hade förhandlat med städernas drätselkammare, arkitekterna hade gjort överväganden som hade med platsen att göra och situationsplaner inkluderades i projekteringshandlingarna från1910-talet och framåt. Som vi såg i tidigare del hade det också redan på 1800-talet lagts möda på tingshusträdgårdens utformning. Emellertid ägde de diskussioner som fördes efter andra världskriget, kring tomtens egenskaper och byggnadens placering i terrängen och dess förhållande till den direkta omgivningen, en ny skärpa och detaljeringsgrad. Sannolikt hade den att göra med både arkitektutbildningarnas upplägg och den kommunala plan- och bygglagstiftningens utveckling. Som jag antydde tidigare berodde den kanske också på tingshusstyrelsens egenskaper och, låt säga, självförtroende som byggherre. 925 174 tingshus i bruk, 132 tingslag. Tingshustomtens läge och utformning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=