domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 516 och frågan framstod också om inte felställd så i varje fall onödigt snäv. Mitt intryck när det kommer till relationen mellan tingshusbyggnadsskyldige och arkitekterna är att det oftast och i stora drag rådde samförstånd, vilket inte nödvändigtvis baserades på samsyn utan mer handlade om att varje aktör skötte sina uppgifter. Byggnadskommittén hade hand om kontakterna med myndigheterna och staden, arkitekten tog ansvar för huvudparten av utformningen och översåg arbetet på plats. Det finns inget som tyder på att tingshusbyggnadsskyldiges representanter skall ha agerat traditionsbundet, däremot kan jag ana strävan att skapa rubriker kring tingshuset, inte bara att det byggdes utan också hur.När det gäller arkitekturen recenserades inte byggnaderna i stockholmspressen, och det förekom väldigt få tingshus i skråpressen.917 De rönte ingen uppmärksamhet från arkitektkårens sida men desto större på det lokala planet. Byggnadsstyrelsens roll under projekteringen och påverkan på byggnadsprogrammets utformning var förmodligen större än antalet dokument och korrespondenser anger. Länsarkitekternas etablerade position, samarbetet med justitiedepartementet och inte minst det faktum att många av arkitekterna bakom tingshusen redan hade erfarenhet av byggnadsstyrelsen bidrog till att sprida verksarkitekternas idéer om vad som lämpade sig som domstolsarkitektur. Dessa handlade emellertid i första hand om rumsindelning och teknisk duglighet, mindre om uttryck. 917 Med undantag av de två presentationerna av hovrättsbyggnader, presenterades sammanlagt tre tingshus under perioden1935-1970i tidskrifterna ByggmästarenochArkitektur och ett av dem recenserades.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=