domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 514 material i rättens stolsdynor. I Eksjö valde SödraVedbo härads tingshusstyrelse tidigt i planeringsarbetet att samarbeta med representanter för staden. I en gemensam kommitté åkte man på studieresa för att besöka tingshusen iTrollhättan, Katrineholm, Falköping och Motala.När kontakter därefter togs med arkitektkontoret Åkerlund i Stockholm hade ledamöterna bildat sig en uppfattning om nybyggda tingshus’ för- och nackdelar, vilket sannolikt var en viktig anledning till varför man i diskussionerna med arkitekten kunde föra fram konkreta synpunkter som handlade om utformning. Som Kjell Å Modéer har beskrivit i sin utförliga artikel om rättegångsbalkens förebilder och förverkligande, fanns en medvetenhet hos ledande jurister om betydelsen av arkitektonisk utformning.912 Schlyters agerande i fallet med Kristianstad visar det med all tydlighet och i Svensk Juristtidning debatterades också sessionssalarnas inredning och belysning ingående.913 I utbildningssyfte genomfördes till och med fingerade rättegångar där själva agerandet i rummet prövades och diskuterades.914 Som jag ser det utgör rättegångsbalkens genomförande det i tingshusbyggandets historia första exemplet på att en specifikt artikulerad funktion också resulterade i specifika former: mått, linjer, ytor. Samröret mellan byggnadsstyrelsen och justitiedepartementet om framtagningen av en normalplan och uppkomsten av mindre sammanträdes- eller överläggningsrum utöver överläggningsrummet intill salen, är två tydliga uttryck för den relationen.Tidigare hade bara funnits (huvud)förhandlingar, och de hade ägt rum i den stora tingssalen vars utformning tydliggjorde och underströk den schism som hade gett upphov till rättegångssituationen. Nu identifierades ett behov av mindre och mer intima salar som skulle uppmuntra till dialog snarare än konflikt. Ritningarna som upprättades under och efter andra världskriget gestaltade en ny syn på hur domstolsbyggnader borde utformas, både vad gällde rumsdisposition och formspråk.Trots att planerna rymde fler rum, var strukturerna generellt sett grundare än tidigare. I praktiken skulle emellertid inte fler aktörer få tillgång till fler rum.Vi vet till exempel inte vilka dörrar som man tänkte sig skulle hållas låsta och måhända ansågs 912 Modéer 1999. 913 Turén, Sven, ‘Sessionssalars inredning’, SvJT , Laurin, Joël, ‘Ännu något om sessionssalars inredning’, SvJT, 1948. 914 Modéer 1999, s. 419. Sammanfattning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=