rummet och r ä t te n 513 oansenlig för sin funktion, mer lik en mekanisk verkstad eller en större bensintapp, än ett tingshus. I detta fall engagerade sig också allmänheten i gestaltningsfrågan, som snabbt kom att handla om relationen mellan lekmännens synpunkter och expertisens tolkningsföreträde i dylika sammanhang. Frågan om monumentalitet var viktig. Den återkom också i tingshusstyrelsens projekteringshandlingar till tingshuset i Kristianstad. I det fallet kan man misstänka att uttrycket användes strategiskt i de förhandlingar om en lämplig tomt som tingshusstyrelsen förde med staden.Vad tingshusstyrelsen lade i begreppet är svårt att säga. Situationen iTrollhättan säger måhända mer om allmänhetens uppfattning om tingshusets utformning än om tingshusstyrelsens, som förlitade sig till arkitektens kompetens i gestaltningsfrågan. Samtidigt som styrelsen helst hade valt att bygga ut sitt gamla1890-talshus, fann man ingen anledning att invända mot det tämligen radikala förslag som arkitekten presenterade 1936. Skillnaderna husen emellan hade knappt kunnat vara större, det äldre högrest, polykromt, formrikt och tillbakablickande, det yngre lågt och utbrett, monokromt och stramt. Om och i sådana fall vilka direktiv tingshusstyrelserna gav arkitekterna framgår inte av det skriftliga källmaterialet,men det finns andra uppgifter som tyder på att ledamöterna hyste och uttryckte tydliga åsikter i fråga om tingshusens utformning. Som ordförande för tingshusstyrelsen uppdrog häradshövdingen i Uppsala läns norra domsaga åt biträdande stadsarkitekten Bengt Kocken att rita det nya tingshuset. Han förklarade sedan muntligen för arkitekten hur häradsrätten bedrev sitt arbete och hur viktigt det var att verksamhetens olika delar hölls separata.910 Ett annat exempel är Lennart Lundströms första förslag på tingshus för Gotlands domsaga iVisby, som avslogs av tingshusstyrelsen med argumentet att det var alltför modernistiskt till sin karaktär för den tilltänkta tomten intill ringmuren.911 Innan byggprocessen startade utbytte många tingshusstyrelser i olika delar av landet erfarenheter som gällde alla delar av projekteringen, från ekonomi och val av arkitekt, till frågor om podiets höjd och lämpliga 910 Till sin C-uppsats i konstvetenskap 1994 gjorde Solveig Bengtsson en intervju med Bengt Kocken som berättade om uppdragets natur och kontakten med dåvarande häradshövdingen Pfeiffer; Bengtsson, Solveig, Domstolsbyggnader i Uppsala, studentuppsats Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 1994, s. 43. 911 Samtal Carl-Edvard Sturkell maj 2010. Carl-Edvard Sturkell var sekreterare i Gotlands domsagas tingshusbyggnadsskyldiges byggnadskommitté.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=