rummet och r ä t te n 511 bland andra Hjördis Kristenson och Lisbeth Söderqvist har visat, föll mycket ljus på skolorna under den här perioden. Det berodde dels på deras plats i de nybyggda bostadsområdena, dels på det faktum att relationen mellan verksamhet och arkitektur så tydligt kom till uttryck just i dessa byggnader. Kring efterkrigstidens skolhus fanns också en livaktig internationell debatt att knyta an till. Byggnadernas organisation i hall- respektive paviljongsystem hade sin bakgrund i det tyska,engelska och danska skolbyggandet som studerades flitigt av svenska arkitekter.907 I tidigare kapitel redogjorde jag för de förändringar av tingshusbyggnadsskyldiges sammansättning som ägde rum i slutet av 1800-talet när reglerna för utdebitering av tingshusmedel ändrades. I byggnadskommittéerna som ledde uppförandet av sekelskiftets tingshus kom att sitta gods- och bruksägare, tidningsredaktörer och ingenjörer, sida vid sida med jordbrukare, länsman och häradshövding. Förutom de nya skattereglerna antydde jag att också hur den nya sociala sammansättningen påverkade utformningen av tingshusen. Vid tiden för andra världskrigets slut hade tingslagen slagits samman och blivit ännu större, och gemene mans engagemang i tingshusbyggnadsskyldiges göromål ännu mindre än de var vid sekelskiftet 1900. Tingshusbyggnadsskyldiges organisation bestod vanligtvis av ett representativt organ med ombud från de kommuner som ingick i tingslaget, en så kallad tingshusstämma eller ibland till och med tingshusfullmäktige, och därutöver en exekutiv tingshusstyrelse vald på stämman. Som Langenfelt påpekade i sin artikel i LandskommunernasTidskrift 1956intog de norrländska tingslagen en särställning i sammanhanget eftersom många av dem bestod av en enda kommun. I dessa tingslag sköttes tingshusbyggnadsskyldiges ärenden av kommunfullmäktige respektive – nämnden, och när nya tingshus byggdes var det i regel som kombinerade tings- och kommunalhus. Så skedde i exempelvis Överkalix (1947), Åsele (1959), Boden (1958), Kiruna (1963), och Jokkmokk (1968-79). Tingshusskyldigheten utgjorde en post på skattsedeln,men hur medlen förvaltades, vilken arkitekt eller byggfirma som anlitades eller hur tingshuset utformades angick ungefär som idag en mycket liten skara. Stämman samlades för att ta beslut om utdebiteringen, och i de fall stora förändringar skulle äga rum, såsom ny- eller ombyggnad av tingshus. I 907 Kristenson, s. 427. Tingshusstyrelserna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=