domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 510 I landskommunernas centrala organ fanns således en debatt om kommunalhusens utförande i vilken också byggherrarna deltog. Riktigt så tycks inte ha varit fallet med tingshusen där debatten på central nivå fördes iSvensk Juristtidning (se tidigare avsnitt om rättsväsendets föreställningar). Häradshövdingarna spelade sannolikt en viktig roll som förmedlare av de ståndpunkter som lades fram, men jag har inte hittat exempel på medlemmar ur tingshusbyggnadsskyldiges byggnadskommittéer, eller ur häradsnämnderna som deltog i debatten om lokalfrågan. Beträffande skillnaderna i synen på arkitektonisk utformning och ekonomi, som Arvastson urskiljer mellan å ena sidan kommunernas centralorganisation och å andra sidan den politiska ledningen i kommunerna, var förhållandena också annorlunda i tingslagen.Tingshusbyggnadsskyldige hade ingen centralorganisation att vila mot, däremot fanns, som jag har visat, flera statliga instanser som hade synpunkter på deras lokaler; byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen och hovrätten men också i visst avseende justitiedepartementet.Att många tingslag valde länsarkitekter eller arkitekter som hade verkat eller samtidigt verkade som arkitekter utom stat vid byggnadsstyrelsen, framstår i ljuset av dessa skillnader som tämligen givet. I Nordiskt perspektiv på arkitektur: kritisk regionalisering i nordiska stadshus 1900-1955 skriver Bloxham Zettersten om internationella modeller bakom vad hon kallar “sessionssalsbyggnaden” och dess placering, planform och utformning i relation till andra byggnadselement i ett komplex. Hon framför Le Corbusiers och Pierre Jeannerets projekt i tävlingen om Nationernas Förbunds palats i Genève 1927 som en formell förebild och ett “paradigm för kompositionsanalys.”905 Som jag uppfattar det syftar hon på denT-formiga byggnadskropp i vilken arkitekterna hade placerat den stora samlingssalen. I vissa avseenden kan tingshusprojekten liknas vid andra institutionsbyggnader som planlades samtidigt; framför allt gavs vårdinrättningar och skolbyggnader en principiellt likartad plan med flera kopplade huskroppar och en likartad exteriör gestaltning.906 Jämfört med dessa två byggnadskategorier, som presenterades och debatterades förhållandevis flitigt i Byggmästaren/Arkitektur förekom sällan tingshus i tidskriften. Det uppfördes ett oändligt antal skolor under 1950-och1960-talen och, som 905 Bloxham Zettersten, s. 97. 906 Kristenson. Arvastson och Hammarlund-Larsson behandlar inte frågan specifikt men av deras exposé att döma förändrades också kommunalhusen på ett likartat sätt, se s. 75-128.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=